Trots våldet och oroligheterna i Syrien fortsätter Sverige utvisningarna dit. Den 20 december kontaktade Amnesty International Migrationsverket med en begäran om att alla tvångsvisa återsändanden till Syrien ska stoppas på grund av det allvarliga läget. De pekade bland annat på att regimkritiska medborgare kan riskera tortyr eller fängelse.
Migrationsverket anser dock inte att det pågår en inre väpnad konflikt i Syrien och därför kan inget generellt verkställighetshinder utfärdas.
– Det råder svåra motsättningar i Syrien, det har Migrationsverket uttalat. Men konflikten når inte upp till den intensitet som krävs för att det ska råda inre väpnad konflikt, säger Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket.
Mikael Ribbenvik Vad blir konsekvensen av att man konstaterar att det råder svåra motsättningar?
– Man kan se en tydlig skillnad på hur många som får bifall på sina ansökningar. I februari 2011 var bifallsfrekvensen 7 %. Idag är den 66 %.
Det har hänt väldigt mycket med läget i Syrien under den senaste tiden. Anser du att det det finns skäl att uppdatera ditt rättsliga ställningstagande från december?
– Inte nu, det är om det skulle bli fråga om ett inbördeskrig. Och Internationella rödakorsetkommittén har uttalat att det inte är fråga inbördeskrig, så där har vi en samsyn. Även FN bekräftar den uppfattningen.
– I ställningstagandet skriver du att situationen är väldigt komplicerad för de som uppfattas som regimkritiska. Kan inte alla som tillbringat lång tid i ett annat land uppfattas som det?
– I vissa länder är det förbjudet att resa ut och i andra länder är det inte lika komplicerat. Det finns inga rapporter som visar att det skulle vara komplicerat att resa tillbaka till Syrien efter att ha sökt asyl i Europa. Vi har ett konstant utbyte med andra europeiska länder vad gäller de här frågorna. Det är inga offentliga dokument men i andra länder har man gjort uppföljningar om vad som hänt vid flygplatsen vid återvändandet. Och flygplatsen fungerar som vanligt i Damaskus. Om man tror att det kan bli riskabelt så finns ju en säkerhetsventil, att ansöka om verkställighetshinder. Vi på Migrationsverket jobbar ju också bara med självmant återvändande.
Fast om man inte återvänder frivilligt överlämnas ju ärendet till polisen?
– Jag har inte insyn i alla ärenden som ligger hos polisen men jag kan ta en familj som exempel. Mannen i familjen hade tidigare fått avslag eftersom det var över 20 år sedan han varit regimkritisk. Men han och familjen beviljades sen verkställighetshinder efter att ärendet överlämnats till polisen. Bedömningen gjordes då i ljuset av mitt nya rättsliga ställningstagande. Ofta ser det ut just så, att situationen i landet förändrats under processens gång.
Har polismyndigheten i Sverige gjort några uppföljningar om vad som hänt på flygplatsen?
– Jo, de har gjort en men jag vet inte vilken polismyndighet det var. Och det var inte i Damaskus. Det var i Aleppo i höstas, tror jag.
Så ni ser inte att det finns några risker i och med det då?
– Jo, naturligtvis gör vi det. Det är ett gigantiskt problem och det vill jag inte att någon tror att jag inte tycker. Det är därför vi har så hög bifallsfrekvens.
Men kan ni inte då se ett behov av att stoppa alla tvångsvisa återsändanden till Syrien?
– Nej, det kan jag inte. Sverige har ett stort utbyte med Syrien och många befinner sig här av helt andra skäl än att det är regimkritiska. Kanske på grund av släktingar eller för att det är oroligt i Syrien och de inte vill återvända, vilket jag kan förstå. Men generella beslut om verkställighetshinder kan man bara fatta vid inre väpnad konflikt.
Fast det är väl inte bara domstolen som kan slå fast att det föreligger inre väpnad konflikt?
– Nej, det är vi som fattar det beslutet, efter de tre riktlinjer som domstolen slagit fast. De slogs fast första gången i ett mål om Irak från 2007 och sedan reviderades de 2009 i en dom gällande Somalia. Det är vi på Migrationsverket som kan, och ska, göra den bedömningen. Men sedan kan ju vår bedömning ifrågasättas av skickliga biträden. Om de lyckas med det kan domstolen gå emot vårt beslut. Drygt 300 ärenden om Syrien har passerat under 2011 utan att domstolen ifrågasatt vår bedömning av konflikten.
Är svenska domstolar benägna att gå emot rättsliga ställningstaganden om att det inte råder inre väpnad konflikt?
– Det får du fråga domstolarna om. Men det kan inträffa.
Hur ser ni på Amnestys begäran?
– Det Amnesty säger är rätt och riktigt. Skillnaden är att de säger att det här drabbar alla och vi säger att det får man titta på i varje enskilt ärende. Grundbulten i alla asylsystem är en individuell prövning.
Text: Linn Nordqvist
Bild: Scanpix
