Justitieombudsmannen (JO) riktar kritik mot Migrationsverket för bristfällig handläggning i ett asylärende.
Anledningen är att Migrationsverket ställde ingående frågor till en asylsökande, bland annat om personens skyddsbehov, utan att ett offentligt biträde var närvarande.
Bakgrunden till ärendet var att en person ansökte om asyl i mitten av maj 2018. Lite mer än en vecka senare genomförde Migrationsverket ett första ansökningssamtal med personen, och den sista maj genomfördes ett fördjupat ansökningssamtal.
Ett fördjupat ansökningssamtal syftar bland annat till att få fram uppgifter om den asylsökandes personliga förutsättningar och identifiera utredningsbehovet i ärendet.
Först den fjärde juni förordnades ett offentligt biträde till personen. Det offentliga biträdet anmälde sedan Migrationsverket till JO.
Blev tillfrågad om politisk aktivitet
I anmälan anförde biträdet att ansökningssamtalet mer hade liknat en asylutredning än ett ansökningssamtal.
Bland annat hade den asylsökande blivit tillfrågad om domar i hemlandet samt politiska aktiviteter. Han hade även fått frågan om deltagande i demonstrationer, misshandel och risker vid återvändande. Vid flera tillfällen hade frågorna upprepats för förtydligande, och följdfrågor hade ställts.
Enligt Migrationsverket hade det vid tidpunkten för samtalet ännu inte beslutats om ett offentligt biträde skulle förordnas till personen eller inte.
”Risk för att trovärdigheten ifrågasätts”
JO konstaterar inledningsvis att den muntliga utredningen är central vid handläggningen av ett asylärende, och att det främjar en rättssäker handläggning att sökanden biträds av en person med juridiska kunskaper.
Att först förordna ett offentligt biträde efter att ingående frågor har ställts om den sökandes asylskäl menar JO skapar risk för tidsförluster. Enligt JO riskerar det även att leda till att den asylsökandes trovärdighet ifrågasätts om denne senare kommer med ändringar eller tillägg.
JO framhåller dock att det kan behövas ställas inledande frågor om skyddsbehov redan vid ett ansökningssamtal, men poängterar att samtalet inte får övergå till att bli ett utredningssamtal med fördjupade frågor och följdfrågor innan dess att Migrationsverket beslutat om offentligt biträde.
Kritik för bristfällig handläggning
I det aktuella ärendet uttalar JO att frågorna som hade ställts till personen vid ansökningssamtalet hade varit både ingående och detaljerade. Bland annat hade Migrationsverket ställt frågor som kunde uppfattas som ett ifrågasättande av den asylsökandes uppgifter.
Enligt JO liknade samtalet därför mer en asylutredning än ett ansökningssamtal, och konstaterade att Migrationsverket borde förordnat ett offentligt biträde till personen innan genomförandet av en ”så långtgående utredning”.
JO riktar därför kritik mot Migrationsverket för den bristfälliga handläggningen i ärendet.
