Det kan finnas skäl att utöka de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter till tvångsmedelsanvändning, men sådana åtgärder måste ske med ”oerhört stor försiktighet”.
Det säger Advokatsamfundets generalsekreterare, Mia Edwall Insulander, med anledning av regeringens nytillsatta utredning om tvångsmedelsanvändning i preventivt syfte.
I tisdags meddelade regeringen att en utredare nu ges i uppdrag att se över om de brottsbekämpande myndigheterna ska få använda sig av hemliga tvångsmedel, exempelvis avlyssning, i preventivt syfte. En sådan ordning har tidigare efterfrågats av bland annat rikspolischefen, som anser att det krävs för att bekämpa de kriminella gängen.
Advokatsamfundets generalsekreterare, Mia Edwall Insulander, ser dock farhågor med ett system där Polisen ges möjlighet att använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte. Hon pekar bland annat på att det saknas legala definitioner av ”gängkriminella” och ”kriminella nätverk”.
– Utredningen tar sikte på att människor ska kunna övervakas preventivt, i rent underrättelsesyfte, utan att några konkreta brottsmisstankar föreligger och sägs rikta sig mot ”kriminella nätverk”. Det kanske låter rimligt. Gängkriminalitet vill vi ju alla ska kunna bekämpas. Men faktum är att det inte finns någon i lag uppställd definition av vad ”gängkriminell eller kriminella nätverk” innebär, och en sådan definition är sannolikt svår att formulera, säger hon till Dagens Juridik.
– Risken är att preventiv avlyssning eller övervakning kommer att tillämpas brett och urskillningslöst. Att det då dessutom ska få ske utan någon brottsmisstanke alls, medför så klart att många som inte är kriminella riskerar att komma övervakas.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Viktigt att det sker med stor försiktighet”
Mia Edwall Insulander understryker också att hemliga tvångsmedel inkräktar på grundläggande fri- och rättigheter och pekar på vikten att det görs en avvägning mellan olika intressen.
– Det måste göras en avvägning mellan å ena sidan samhällets behov av en effektiv brottsbekämpning till skydd för medborgarna och å andra sidan grundläggande fri- och rättigheter såsom den enskildes rätt till integritet och privatliv i förhållande till staten. Här förskjuter vi exempelvis gränserna utan att vi ännu har utvärderat den hemliga dataavläsningen som infördes den 1 april förra året.
Hon är därför positiv till att utredningsdirektivet framhåller att utredaren ska lämna förslag som uppfyller ”högt ställda krav på rättssäkerhet”.
– Man ska självklart inte stänga dörren för de brottsbekämpande myndigheterna att använda nya verktyg mot organiserad grov brottsligheten och det kan finnas skäl att utöka möjligheterna att använda tvångsmedel för att möta förändringar i samhället eller teknikutvecklingen. Effektiv brottsbekämpning är angelägen. Men det är oerhört viktigt att alla sådana åtgärder sker med mycket stor försiktighet och på ett sätt som innebär att den enskildes rättssäkerhet och integritet inte urholkas mer än vad som är absolut nödvändigt, säger Mia Edwall Insulander till Dagens Juridik.
