Initiativet till forskningsstudien togs av Martin Hugo, universitetslektor vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, som har stor tidigare erfarenhet på området.
– Skolverksamheten inom Statens Institutionsstyrelse är idag relativt outforskad. Således finns en mycket tydlig relevans för en sådan här forskningsstudie både ur ett vetenskapligt perspektiv och utifrån Statens Institutionsstyrelses verksamhet. Det finns ett behov av att kartlägga hur man arrangerar meningsfullt lärande vid den skolförlagda delen inom de särskilda ungdomshemmen, inleder Martin Hugo.
I sin studie kommer Martin Hugo att kartlägga hur skolundervisningen fungerar vid de 33 ungdomshemmen som finns i Sverige. Hemmen rymmer ungefär 700 ungdomar i åldrarna 12 till 21 år.
– Den pedagogiska situationen kommer att studeras med särskilt fokus på de pedagogiska idéer som lärare och andra pedagoger på ungdomshemman har. Dessutom kommer ungdomarnas skolerfarenhet, studiemotivation, lärandekapacitet och framtidsmål att undersökas, berättar Martin Hugo.
Majoriteten av de ungdomar som befinner sig vid ungdomshemmen har haft en komplicerad skolgång, med till exempel läs- och skrivsvårigheter och stora kunskapsluckor, och vid inskrivningsintervjuerna poängterar en stor del av ungdomarna att de är i behov av hjälp med att förbättra sin skolsituation.
– Detta ställer höga krav på den skolförlagda delen vid ungdomshemmen. Dels av den anledning att ungdomarna har olika behov och dels för att de är i olika åldrar. En förbättrad skolsituation kan dock för många innebära ett bättre utgångsläge för att höja sina meritvärden, säger Martin Hugo.
– För dem som klarar karaktärsämneskurser på gymnasiet innebär det till exempel betydligt större möjligheter till anställningar och därmed mindre risk för återfall i kriminalitet, fortsätter han.
Av den anledningen att den skolförlagda delen under vistelsen vid ungdomshemmen är av så betydande vikt menar Martin Hugo att det är av väsentlig betydelse att undersöka hur skolgång och inlärning organiseras och integreras i den övriga vården.
– Jag hoppas efter genomförd forskningsstudie kunna presentera hur ungdomar vid de särskilda ungdomshemmen upplever skola och undervisning samt vilka metoder och pedagogiska arrangemang som är framgångsrika för att ungdomarna ska uppleva meningsfullhet och uppnå bättre resultat i skolarbetet, säger Martin Hugo.
– Det är dock viktigt att påpeka att inom pedagogik och lärande finns aldrig några exakta facit som fungerar på samma sätt överallt eftersom allt lärande är situationsbundet, avslutar Martin Hugo.
Åsa Persson
