Tingsrätten avslår åklagarens begäran om editionsföreläggande mot åtta mediebolag. Det handlar om fotografier och filmer tagna vid upploppen på Rosengård i Malmö den 3-4 september 2023.
– Åtal har redan väckts mot de flesta som varit misstänkta i upploppet. Syftet med den begärda bevisningen verkar därför främst vara att få fram vilka ytterligare personer som gjort sig skyldiga till brott. Intresset mot att lämna ut de begärda filmerna och fotona är således starkare än skälen för ett utlämnande, säger rådmannen Christina Nilsson.
Det var den 1 december 2023 som åtal väcktes för grovt sabotage mot blåljusverksamhet, grov mordbrand, mordbrand och försök till grov skadegörelse den 3-4 september 2023 i samband med upplopp på Rosengård i Malmö.
Åklagaren har i samband med detta begärt att tingsrätten ska förelägga åtta mediebolag att utge kopior av allt filmat och fotograferat material som de kan inneha från upploppet i Rosengård i Malmö mellan den 3-4 september 2023.
Tidigare avslag
Vid händelsen har nämligen ett antal fotografer, både frilans och anställda av mediabolag, varit på plats och dokumenterat genom fotografier och/eller film. Polisen har den 9 oktober 2023 fått avslag på sin begäran att få ut materialet från angivna bolag.
Åklagaren har hävdat att syftet med begäran om edition är att få fram bevisning om de som är skäligen misstänka och numera i flera fall även åtalade i målet. Som en bieffekt kan man även få fram identiteten på personer som ännu inte är misstänkta. Åklagaren har uppgett att begärt material ska kunna bevisa de misstänktas brottsliga agerande (främst stenkastning mot polis och anläggande av eld i bilar och annan egendom) och att de har agerat gemensamt.
Medoiebolagen har motsatt sig begäran
Mediebolagen har motsatt sig begäran och gett flera anledningar till att editionsföreläggandet inte bör godkännas. Bland annat har man uppgett att ”begäran är oprecis och allmänt hållen och uppfyller inte de krav på identifikation som följer av rättegångsbalkens regler och som måste vara uppfyllda för att syn eller edition ska kunna bifallas”. Vidare har mediebolaget uppgett att ”det är inte tillåtet att begära edition i syfte att efterforska potentiellt viktigt material. Begäran om edition/syn är inte ett verktyg för att utreda vad som hänt, utan är tillvägagångssätt för att inhämta bevis”.
Tingsrätten konstaterar först att begäran är tillräckligt preciserad vad avser vilka filmer och fotografier som avses och vad dessa ska styrka. En editionsplikt avser skriftliga handlingar. I praxis har filmupptagningar, elektroniskt lagrade fotografier och elektroniskt lagrad information analogivis varit föremål för prövning enligt reglerna för editionsplikt, vilket talar för att editionsplikten kan omfatta både filmer och fotografier.
Vidare konstaterar tingsrätten att okända personer som filmats eller fotograferats av journalister och fotografer på plats inte är att betrakta som uppgiftslämnare. Meddelarskyddet och tystnadsplikten kan därmed inte omfatta de filmer och bilder som åklagaren vill ta del av.
Högsta domstolen har dock sedan tidigare sagt att ett editionsföreläggande inte får användas i syfte att få fram identiteten på en person som ännu inte är misstänkt.
– Åtal har redan väckts mot de flesta som varit misstänkta i upploppet. Syftet med den begärda bevisningen verkar därför främst vara att få fram vilka ytterligare personer som gjort sig skyldiga till brott. Intresset mot att lämna ut de begärda filmerna och fotona är således starkare än skälen för ett utlämnande, säger rådmannen Christina Nilsson.
Åklagarens begäran avslås
Åklagarens begäran avslås alltså av tingsrätten som även meddelar att de mediebolag som begärt det får ersättning för sina rättegångskostnader.
De bolag det handlat om är Aftonbladet Hierta AB, Expressen Lifestyle AB, TV4 AB, AB Dagens Nyheter, Sveriges Television AB, TT Nyhetsbyrån AB, Sydsvenska Dagbladet AB samt PP Press AB. Åklagaren har återkallat sin begäran gällande Schibsted Sverige AB.
