En person som lämnar ut information om offentlig verksamhet till media i syfte att informationen ska nå allmänheten omfattas av så kallat meddelarskydd.
Det betyder att personen har rätt att vara anonym och att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att efterforska vem som har lämnat ut informationen eller att vidta åtgärder som medför negativa konsekvenser för personen.
Förbuden mot att efterforska och att vidta repressalier gäller endast ingrepp från det allmännas sida. Privatanställda omfattas inte i förhållande till sin arbetsgivare av det skydd som dessa förbud ger.
Idag drivs dock många offentligt finansierade verksamheter i privat regi. En utredning har därför arbetat för att hitta en lösning så att också privatanställda i offentligt finansierad verksamhet ska omfattas av meddelarskyddet.
Utredningen visar att det är inom vård, skola och omsorg som behovet av stärkt meddelarskydd är störst. Samtidigt är risken för negativa följdverkningar – till exempel till följd av försvagning av lojalitetsplikten och skyddet för företagshemligheter – relativt begränsad inom dessa verksamheter.
Utredningen föreslår därför att en ny lag införs för att reglera meddelarskyddet i förhållande till privata arbetsgivare inom vård, skola och omsorg. Enskilda verksamheter inom dessa verksamhetsområden som helt saknar offentlig finansiering omfattas inte av lagen.
Lagen utformas med det grundlagsreglerade meddelarskyddet som förebild och ger i princip samma skydd som gällande reglering för kommunala företag. Alla som är verksamma inom kärnverksamheten, oavsett anställningsform, ska omfattas av lagen.
Lagstadgade tystnadsplikter påverkas inte utan dessa bryter rätten att meddela uppgifter för offentliggörande.
Lagen föreslås träda i kraft 1 juli 2015.
Foto: TT
