Regeringen vill stärka meddelarskyddet i privata verksamheter som finansieras med offentliga medel. Utredningen leds av Carina Gunnarsson, generaldirektör för Medlingsinstitutet och för detta ordförande i Arbetsdomstolen.
Sedan tidigare pågår arbete med att ta fram en lagrådsremiss för att stärka meddelarskyddet i skola, vård och omsorg. Den nya utredningen ska analysera vilka ytterligare verksamheter som bör omfattas av ett stärkt meddelarskydd.
Regeringen skriver:
”Allt fler offentligt finansierade verksamheter bedrivs i privat regi. Det är viktigt att detta inte påverkar möjligheterna till insyn och en öppen debatt om hur våra skattemedel används och hur offentligt finansierade verksamheter drivs och utvecklas.”
Grundlagsskyddade medier
Ett stärkt meddelarskydd innebär att bland annat arbetsgivare förbjuds att efterforska vem i organisationen som har lämnat uppgifter till grundlagsskyddade medier och att utsätta en sådan meddelare för negativa åtgärder på grund av detta.
Tanken är att detta ska ge trygghet för den som lämnar uppgifter om verksamheten och därmed bidrar till att till exempel missförhållanden uppdagas i media.
Regeringen skriver:
”Genom att insynen i hur skattemedlen används blir större kan ett stärkt meddelarskydd också leda till ett effektivare utnyttjande av samhällets resurser.”
Offentligt finansierad verksamhet
Regeringen vill att ett stärkt meddelarskydd ska införas i skola, vård och omsorg ”som är enskilt bedriven men offentligt finansierad”.
Behovet av ett förstärkt meddelarskydd kan dock antas vara lika stort inom andra verksamhetsområden, anser regeringen. Exempel kan vara kollektivtrafik och färdtjänst.
Uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2017.
Foto: Henrik Montgomery/TT
