Högsta domstolen ska pröva frågan om ett meddelande om en framtida skolskjutning på Snapchat är riktad mot en tillräckligt snäv personkrets för att utgöra ett olaga hot.
Det var under en söndagskväll i maj förra året som en nu 17-årig pojke publicerade ett meddelande, på ryska, på sin Snapchat.
Meddelandet kunde ses av hans cirka femtio vänner på Snapchat och ett antal av dessa tog en skärmdump på meddelandet, som annars inte går att spara. En av hans klasskamrater översatte meddelandet och spred informationen vidare till andra skolelever. Meddelandet löd:
”På torsdag kommer jag till skolan och skjuta alla. De som överlever skador, kommer jag långsamt skära ned med en kniv. Jag hatar horor”.
Elev översatte meddelandet till svenska
En av eleverna skickade det översatta meddelandet till sin mentor, som i sin tur skickade detta vidare till den biträdande rektorn på gymnasieskolan. Skolan tog hotet på stort allvar men valde trots detta att hålla öppet dagen efter.
Pojken åtalades senare i Värmlands tingsrätt för olaga hot.
17-åringen har vidgått att han skrivit meddelandena som en följd av att han mått dåligt under en period. Han trodde att han skulle kunna dämpa sin ilska genom att skriva hemska saker och att ingen skulle förstå om han skrev det på ryska. Han minns inte exakt vad han skrev på svenska, som han sedan översatte via Google translate, och kan därför inte vara helt säker på att den ryska översättningen blev korrekt.
Friades i tingsrätten
Tingsrätten ansåg att 17-åringens hot riktat sig mot en obestämd krets personer och därför inte kunde anses vara ett olaga hot på sådant sätt som åklagaren beskrivit det.
Inte heller ansåg tingsrätten att 17-åringen riktat några hot mot de personer som förekommit som vittnen i utredningen. Tvärtom, ansåg tingsrätten, hade 17-åringen skrivit meddelandet på ryska för att ingen skulle förstå vad han skrivit. Han frikändes därför i tingsrätten.
Hovrätten gjorde dock en annan bedömning och dömde mannen till XX för olaga hot.
Dömdes i hovrätten
Enligt hovrätten fick det anses styrkt att meddelandet varit riktat mot elever och personal på skolan mot bakgrund av att 17-åringen sagt i förhör att han skrivit att hotet skulle verkställas på en torsdag för att han var irriterad på en person han hade lektion med på torsdagar.
Dessutom hade de personer som fanns namngivna i gärningsbeskrivningen fått del av meddelandet och känt sig hotade av detta.
Till skillnad från tingsrätten ansåg därför hovrätten att meddelandet därigenom varit adresserat till en bestämd krets personer, även om det varit fråga om en stor gymnasieskola. Domstolen ansåg dessutom att 17-åringen varit medveten om att meddelandet skulle få spridning till personal och elever på skolan som kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. Trots detta avhöll han sig inte från att skicka meddelandet.
Att han skrivit meddelandet på ryska förändrade, enligt hovrätten, inte bedömningen och man slog fast att han haft i vart fall likgiltighetsuppsåt. Han dömdes därför för olaga hot till 30 timmars ungdomstjänst.
HD prövar frågan
Beslutet överklagades till Högsta domstolen som nu valt att meddela prövningstillstånd i frågan om meddelandet ska anses ha riktats mot en tillräckligt bestämd krets personer för att bestämmelsen om olaga hot ska anses tillämplig.
