Fredrik Bergman är hovrättsassessor från Svea hovrätt. Han säger att hans ambition är att bidra till att Centrum för rättvisa fortsätter att driva rättsfall som sätter fingret på angelägna samhällsproblem men framhåller också att en viktig del av stiftelsens uppdrag handlar om folkbildning.
– Många enskilda känner överhuvudtaget inte till sina rättigheter. Och i de fall enskilda känner till sina rättigheter vet många inte hur man tillvaratar dem.
– Sedan är det ju också kostsamt att driva process. Det är här Centrum för rättvisa kan göra skillnad eftersom vi inte tar betalt av våra klienter.
”Drömrekrytering”
Första kontakten med Centrum för rättvisa hade Fredrik Bergman redan som student och senare som forskningsstipendiat. Han är även ledamot i Centrum för rättvisas juristråd.
Stiftelsens VD, Clarence Crafoord som tidigare sjäv var chefsjurist på Centrum för rättvisa, kallar Bergman för en ”drömrekrytering”.
– Han har ett starkt engagemang för enskilda människor och deras rättigheter, dessutom är han en briljant jurist med djupa kunskaper om de frågor som vi driver.
Frågan om individens grundläggande rättigheter har alltid intresserat Fredrik Bergman och det var en av anledningarna till att han under ett år studerade konstitutionell rätt vid Harvard Law School. Kunskapen därifrån hoppas han nu kommer till användning i rollen som chefsjurist.
– I USA finns en längre tradition av att diskutera förhållandet mellan individ och stat i termer av att enskilda har vissa grundläggande rättigheter som staten inte får kränka och som domstolarna ska skydda.
– De amerikanska domstolarna har ställts inför de här frågorna många gånger och det finns därför ett stort tankegods att ta del av. Även om juridiken till största del är nationell så är de mänskliga rättigheterna universella.
Hur ser du på utvecklingen av fri-och rättighetsfrågor i Sverige?
– Det har hänt mycket på detta område på senare år, vilket i huvudsak berott på europarätten. Men vi har också i allt större mån börjat snegla på våra egna rättighetsdokument.
Lyfter fram regeringsformen
Fredrik Bergman framhåller vikten av att fri- och rättighetskatalogen i regeringsformen får ett självständigt innehåll och att vi inte enbart förlitar oss på motsvarande bestämmelser i till exempel Europakonventionen.
– Det är viktigt att vi har en fri- och rättighetskatalog som är anpassad efter de behov och den rättskultur som vi har i Sverige. Med tanke på att de europeiska samarbetena i viss mån har börjat knaka i fogarna är det bra om vi inte helt förlitar oss på dessa i fråga om skyddet för grundläggande rättigheter.
Han exemplifierar utvecklingen av fri- och rättighetsfrågorna i Sverige med att jämföra Högsta domstolens behandling av rättigheterna i regeringsformen i ”Åke Green- fallet” från början av 2000-talet med hur domstolen ser på dessa frågor idag.
– I Åke Green-fallet hoppade HD mer eller mindre över frågan om vad regeringsformen hade att säga om Åke Greens yttrandefrihet till förmån för en prognos av vad Europadomstolen kunde tänkas säga.
Men så gör inte HD idag säger Fredrik Bergman.
– I Blake Pettersson-fallet slog HD fast att staten kan bli skadeståndsskyldig vid kränkningar av rättigheterna i regeringsformen.
– Bestämmelserna i regeringsformen har gått från att ha ansetts vara riktade endast till lagstiftaren till att få ett konkret innehåll som kan genomdrivas i domstol. Detta är en mycket spännande utveckling och vi har nog bara sett början av den.
