– De senaste åren har arbetet lett till att 56 fall av hets mot folkgrupp har beivrats i fällande, lagakraftvunna domar. Vi är stolta, det är ganska mycket eftersom det är ett brott som sällan beivras just på nätet, säger Robin Enander som är ordförande för Juridikfronten och studerar juridik vid Umeå universitet.
– Vi har också sett till att offer för ärekränkning på nätet har fått upprättelse.
Medlemmarna i den ideella och partipolitiskt obundna föreningen består av personer i olika delar av landet. Vissa är jurister och vissa är eller har varit partipolitiskt engagerade.
Högerextrema hemsidor
Juridikfronten granskar kontinuerligt högerextrema hemsidor och letar efter material som de misstänker är hets mot folkgrupp. De analyserar praxis, gör en polisanmälan och sedan följer de hela rättsprocessen fram till en eventuell dom.
– Vi har kunnat visa att lagen är tillämpbar också på nätet. Det är viktigt eftersom rasistiska brott är sprungna ur rasistisk propaganda.
Arbetet har bland annat resulterat i en fällande dom mot skivbolaget Sniper Records.
– Nu kan de i alla fall inte längre sprida sin vit makt-musik på samma sätt som förut.
Processer
Juridikfrontens anmälningar rör sajter och personer med kopplingar till högerextrema rörelser.
Just nu pågår en rättsprocess mot en företrädare för Svenska motståndsrörelsens webbtidning, Nordfront. Mannen är åtalad för ett twitterinlägg som enligt åtalet strider mot bestämmelserna om hets mot folkgrupp.
Den juridiska aktivismen har visat sig leda till mer än bara fällande domar berättar Robin Enander.
– På Nordfront har man börjat moderera bort grova kommentarer som de får in på sin sida. Sniper Records undviker numera symboler från tredje riket. Flera sajter vi anmält har tagits ned.
Svårigheten ligger oftast i att identifiera vem som kan ställas till svars, enligt Robin Enander.
– I många fall kan vi inte gå vidare för att avsändaren är anonym men finns det en ansvarig utgivare så går det i regel bra.
”Legitim inskränkning”
Lagen om hets mot folkgrupp tillkom några få år efter andra världskriget. Robin Enander säger att han i och med sitt ideella arbete blivit mer och mer övertygad om att lagstiftningen är väl avvägd och att reglerna behövs.
– Straffstadgandet om hets mot folkgrupp är en nödvändig och legitim inskränkning av yttrandefriheten. Yttrandefrihetens gränser är vida, det är tillåtet att skriva rasistiska åsikter. Men när man går klart över gränsen – då finns lagen där och sätter stopp.
Artikeln har också publicerats i iusbäraren, tidningen för juriststudenter vid Stockholms universitet.
Foto: Fredrik Persson/TT och privat
