Hyresnämnden i Malmö biföll en hyresvärds upphörsyrkande avseende en lägenhet i Malmö med anledning av hyresgästens vanvård. Vid nämndens besiktning av lägenheten hade det konstaterats att lägenheten var så kraftigt illaluktande av urin att det hade varit svårt att vistas där.
Dessutom hade parkettgolvet hade i lägenheten varit kraftigt mörkfärgat av fukt. Enligt nämnden fanns det anledning att misstänka allvarliga skador på golvet, som måste bytas, samt risk för skador i det så kallade undergolvet och i väggarnas putsskick.
Hyresgästen invände att hon tidigare hade haft en katt som hade urinerat på golvet, men att hon inte hade kvar den längre.
Nämnden ansåg dock inte att hyresgästen, oavsett om hon hade kvar katten eller inte, kunde sägas ha vidtagit rättelse. Nämnden uttryckte dessutom tvivel på angående påstående att lägenheten inte längre utsattes för skada eftersom urindoften var så stark. Sammantaget fann nämnden att hyresgästen hade åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet inte skäligen borde förlängas.
Hyresgästen överklagade beslutet till Svea hovrätt. Domstolen konstaterar nu utifrån nämndens besiktningsprotokoll bland annat att skadorna på golvet i lägenheten är omfattande och att kostnaden för att återställa det är betydande.
Hovrätten anser, liksom underinstansen, att hyresgästen genom vanvård av lägenheten har åsidosatt sina förpliktelser i sådan grad att hyresavtalet skäligen inte bör förlängas. Hovrätten ger hyresgästen ett kortare uppskov med att flytta, men avslår överklagandet i övrigt.
Foto: Solomon Banda/TT
