I två uppmärksammade domar i Frankrike respektive Storbritannien har personer nyligen dömts för att ha utsatt kvinnor för döds- och våldtäktshot på Twitter.
Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms Universitet, känner inte till några svenska fall där personer dömts för att ha utsatt andra för hot på Twitter, men påpekar att det finns fällande domar i fall som rört Facebook och Instagram.
– Ur ett juridiskt fall spelar det ingen roll hur ett hot framförs. Säger man att man ska döda någon i en kontext där personen känner sig hotad, så spelar det ingen roll var hoten framförs. Men det är intressant att kränkningar i alla former av sociala medier kan leda till en dom, säger han till SVT.
Att hota någon på Twitter kan med andra ord få rättsliga konsekvenser även i Sverige, enligt Mårten Schultz.
Något som dock skulle kunna försvåra en dom för ett hot som framförts via Twitter är, menar han, att det kan vara svårt att få ut information från ett sådant företag.
– Det här är en komplicerad fråga. Twitter är restriktiva och i Googles fall krävs ett domstolsbeslut för att lämna ut information. Och risken är också att användarna utsätts för en integritetsrisk om företagen lämnar ut information, säger han till SVT.
Enligt Schultz är det tydligt att tekniken ligger före utvecklingen inom det juridiska området i Sverige.
– Det tar ett tag innan de rättliga processerna kommer i kapp den tekniska utvecklingen, men medvetenheten på nätet ökar om att lagens långa arm når ända dit, säger han till SVT och fortsätter:
– Vi har laggat efter, och debatten kring näthat tyder på brister i lagen och i allmänhetens insikt i att man inte behöver tåla att bli hotad på Twitter. Medvetenheten för att man har rätt till att inte bli utsatt för på nätet är låg, och många har dålig koll på vad yttrandefriheten innebär, och det gäller båda sidor.
Foto: TT
