En 63-årig man dömdes i tingsrätten mot sitt nekande för grov trolöshet mot huvudman. 63-åringen, som tidigare varit marknadschef på ett factoringbolag, hade i samband med att han avslutat sin anställning tagit med sig uppgifter ur kundregistret. Dessa hade han sedan delat med sig till sin nya arbetsgivare som var ett konkurrerande företag.
63-åringen hade tillsammans med factoringbolagets ägare varit ensam om att ha tillgång till registret. Och på papper som fastnat i 63-åringens skrivare under hans sista arbetsdag fanns uppgifter ur registret som det saknats anledning att skriva ut. Efter att 63-åringen börjat hos konkurrenten hade denna också bearbetat och värvat ett flertal kunder som fanns med i registret.
Tingsrätten avfärdade 63-åringens invändningar som bland annat bestod i att det inte var möjligt att göra sig skyldig till trolöshet mot huvudman efter avslutad anställning. Åtalet ansågs styrkt.
Rätten konstaterade att den maktposition på företaget som 63-åringen haft varit att jämställa med en förtroendeställning. Domstolen framhöll även att 63-åringens agerande var ett typfall för trolöshet mot huvudman och underströk att det saknade betydelse att mannen, som även haft en så kallad konkurrensklausul i sitt anställningskontrakt, avslutat sin anställning när uppgifterna väl delats vidare.
Då 63-åringen tidigare var ostraffad och i separat tvistemål ålagts att betala tio miljoner kronor i skadestånd med anledning av gärningen dömdes han till villkorlig dom och 240 timmars samhällstjänst.
En nämndeman var dock skiljaktig och ville rubricera gärningen som brott av normalgraden.
Hovrätten delar efter överklagande uppfattningen att 63-åringen missbrukat sin förtroendeställning genom att lämna ut företagshemligheter. Domstolen framhåller att mannen själv varit medveten om att det varit förbjudet att lämna ut eller utnyttja registerinformationen även efter avslutad anställning. Bland annat då han själv varit med och formulerat villkor om detta i anställningsavtal för factoringbolagets säljare.
Hovrätten anser att det är svårt att bedöma skadans omfattning, men anser att den åtminstone uppgått till ett miljonbelopp och att brottet därför ska bedömas som grovt. Det har dock inte visats att skadebeloppet varit så högt som de 10 miljoner kronor i skadestånd som dömts ut i det separata tvistemålet.
Rätten finner att 63-åringens förtroendemissbruk får ses som något mindre allvarligt då anställningen avslutats och att hans förtroendeställning inte varit särskilt stark.
63-åringen döms nu till villkorlig dom och 180 dagsböter motsvarande sammanlagt närmare 80 000 kronor istället för villkorlig dom och samhällstjänst.
Foto: Henrik Montgomery / Scanpix
