Grannarna till en fastighet i Järfälla kommun framförde ett klagomål till bygg- och miljönämnden i kommunen på grund av att ägarna till fastigheten höjt marknivån och byggt en altan på denna upphöjning. Nämnden beslutade dock att avskriva klagomålet.
Grannarna överklagade kommunens beslut till Länsstyrelsen i Stockholm och hävdade bland annat att den utförda markhöjningen inte stämde överens med det beviljade marklovet och att altanen var bygglovspliktig.
Länsstyrelsen kom i likhet med kommunen fram till att den markutfyllnad som gjorts, utöver det beviljade marklovet, inte hade medfört att höjdläget på tomten avsevärt hade ändrats och att åtgärden därför inte krävde marklov.
Länsstyrelsen ansåg inte heller att den aktuella altanen utgjorde en egen byggnad och kom sammantaget fram till att nämnden hade haft fog för sitt beslut att avskriva ärendet.
Efter överklagande gjorde Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt en annan bedömning.
Domstolen ansåg att det hade skett en avsevärd ändring av höjdläget inom fastigheten och att altanbygget innebar en bygglovspliktig tillbyggnad av komplementbyggnaden. Målet återförvisades därför i sin helhet till bygg- och miljönämnden.
Efter ytterligare överklagande anser nu Mark- och miljööverdomstolen att det inte blivit visat att det skett någon ändring av höjdläget utöver beviljat marklov. Däremot anser domstolen att det, i enlighet med tidigare praxis från Högsta förvaltningsdomstolen, finns skäl att upphäva nämndens beslut i den del som avser klagomål på altanen och återförvisar målet i den delen till nämnden för fortsatt handläggning.
Foto: Hasse Holmberg / TT
