I ett försök att jämna ut könsfördelningen bland forskare använde sig Mittuniversitet under flera år av så kallat meriteringsstöd. I praktiken har stödet bara varit tillgängligt för kvinnliga forskare vid universitetet, eftersom dessa har varit underrepresenterade.
Diskrimineringsombudsmannen ansåg dock att Mittuniversitetet gjort sig skyldig till en systematisk och klar överträdelse av diskrimineringslagens bestämmelser.
DO ansåg också att mannen borde få 50 000 kronor i diskrimineringsersättning för den kränkning som han har utsatts för.
Har tilldelats andra forskningsmedel
Arbetsdomstolen konstaterar nu att mannen i och för sig har uteslutits från möjligheten att prövas för det så kallade meriteringsstödet.
Stödet har inte betalats ut direkt till sökandena, men har inneburit att sökanden har fått en större andel forskartid inom ramen för sin anställning.
Domstolen konstaterar dock att mannen varje år sedan han blev docent har sökt och tilldelats andra forskningsmedel. Dessa medel kan inte heller komma i fråga för sökande som också tilldelats meriteringsstöd.
”Begränsade konsekvenser”
Ett beviljat meriteringsstöd skulle ha kunnat ge utrymme för en längre sammanhängande forskningstid, men enligt domstolen måste konsekvenserna av diskrimineringen för mannens del ändå ses som ”mycket begränsade”.
Mittuniversitetet har samtidigt inte avsett att kränka manliga forskare och har numera slutat att utlysa meriteringsstöd till underrepresenterat kön.
Diskrimineringen får vid en sammantagen bedömning anses som mindre allvarlig och Arbetsdomstolen anser att 25 000 kronor är en tillräcklig ersättning.
Foto: Claudio Bresciani / TT
