Manipulativ juridik

Vi manipuleras ständigt utan att uppfatta det. Påverkan rör de mest skilda saker. Ibland har hela strategier etablerats och metoderna utvecklas hela tiden.
Manipulation sker på många sätt. Miljö, information och sociala komponenter formas så att vi agerar förutsebart. Mycket handlar om att begränsa möjligheter, att styra våra val. Vägkorsningar som utrustas med rondell gör det omöjligt att korsa en annan väg men påverkan är ofta mer sinnrik.

I butiker finns varor som säljs mest frekvent längst in, så att vi på vägen passerar så många produkter som möjligt. ”Arkitekturer för val” finns överallt, för att underlätta kommunikation, uppnå säkerhet eller främja handel. Psykologiska rön används för att designa webbsidor, arbetsplatser och förarmiljöer. Det finns också juridiska kopplingar.

Subtil manipulation framkallar känslor. Om man med jämna mellanrum målar tvärgående streck över eller vid sidan av en väg relaterar trafikanterna hastigheten till den frekvens med vilken de passerar strecken. Strecken behöver inte vara upphöjda för att skapa vibrationer, synintrycket räcker för att skapa en känsla av rytm. Känslan kan sedan påverkas. Om man vill få förare att sakta in, t.ex. inför en skarp kurva, minskas successivt avstånden mellan strecken. Föraren upplever att hastigheten ökar och sänker farten då fler streck passeras per tidsenhet.

Insatserna är ofta fantasifulla. Vid vägarbeten har utrangerade men i övrigt riktiga målade polisbilar använts som rekvisita för att lugna trafiken. En annan ansats är att kombinera kameror för hastighetsövervakning med attrapper.
Effektivt är att manipulera information. Förutom rena lögner kan budskap förvanskas genom uteslutna omständigheter, missvisande rubriker, tveksamma illustrationer och spridning av obevisade fakta. Besläktat är att ensidigt framhålla negativa effekter. Exempel är dystopier om tolerant drogpolitik, miljöpåverkan och klimatförändringar.

Manipulation används flitigt men är ringa uppmärksammad. Tekniken är dock utvecklingsbar och det är rimligt att diskutera i hur hög grad samhället bör få beskära valmöjligheter och nyttja psykologi för att öka laglydnaden. Vad är tillåten respektive otillåten påverkan? Vilka etiska och moraliska aspekter bör beaktas?

Flera argument finns för att juridisk manipulation bör tillåtas, eller till och med ges en central roll. Om manipulation kan öka laglydnaden så kan detta vara av godo om de positiva effekterna överväger de negativa följderna.

Å andra sidan kan all manipulation ses som oetisk. I en demokrati bör staten agera öppet, att i det fördolda påverka människor bryter mot principer om hur samhället bör fungera. Att manipuleras är ett hot mot rätten att fatta egna beslut och en integritetskränkning som alls inte bör förekomma.

Förbud mot alla former av dold styrning kan emellertid också kritiseras. Med manipulation kan man kostnadseffektivt nå resultat som annars inte är möjliga, samtidigt som integritetskränkningarna kan vara små, som vid användning av illusioner på vägar som beskrivits ovan. Att avstå från att öka kunskapen om sådana styrmedel kan också ses som oetiskt. Alla sätt att rädda liv, undvika mänskligt lidande och minska kostnader p.g.a. olyckor bör undersökas.

Att ingripande former av manipulation är uteslutna är självklart. Att drastiskt beskära handlings¬alternativ eller använda medicinering för att skapa regelåtlydnad ligger långt från vad som är acceptabelt. Men var går gränsen? I många fall används redan i dag manipulativa inslag utan att vi tänker på det. Rättfärdigar minskad miljöpåverkan, förbättrad livsmedelshantering, kamp mot terrorism eller fildelning dold påverkan?

Frågorna är många. Kunskapen om detta bör öka, för att upptäcka manipulation och för att förstå hur den bör regleras. Kanske kan manipulation användas för goda syften, eller till och med utvecklas för att ingå i lagstiftningsarsenalen, men även då behövs mer kunskap för att kunna skilja mellan acceptabla och oacceptabla åtgärder.

Peter Wahlgren

red@dagensjuridik.se