I dagsläget saknar polisen normalt laglig rätt att kroppsvisitera personer som ska förhöras – någonting som enligt utredningen skapar otrygghet eftersom det ”bland dem som förhörs i Polismyndighetens lokaler förekommer personer som har anknytning till kriminella grupperingar och som därigenom besitter ett betydande våldskapital”.
Därför föreslår utredningen att det införs en möjlighet att genomföra kroppsvisitation av personer som ska förhöras i polisens lokaler.
Ska inte gälla andra än poliser
Utredningen föreslår att det ska införas en ny bestämmelse i Polislagen som ger rätt till kroppsvisitering i samband ned förhör.
Utredningen anser dock att det inte är motiverat att i den nu föreslagna regleringen utsträcka befogenheten till att omfatta fler yrkesgrupper som exempelvis civilanställda. Kroppsvisitationen ska därför genomföras av en polisman och får endast genomföras när det behövs av säkerhetsskäl.
Kroppsvisitation ska alltså inte ske rutinmässigt utan det bör enligt utredningen krävas en prövning i det enskilda fallet.
Skadestånd för poliser
Utredningen har även haft i uppdrag se över polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning och föreslå evntuella åtgärder.
Enligt utredningen skulle en utökad rätt för poliser att få ersättning för allvarlig kränkning genom brott leda till ökade kostnader för samhället.
I betänkandet anförs att det skulle leda till en ökad belastning på rättsväsendet samt ökade kostnader för staten i form av brottsskadeersättning till den som drabbas.
Myndighet bör utreda polisens utsatthet
Mot bakgrund av av utredningens konstaterande lämnas inget förslag till lagändring när det gäller polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning.
Istället föreslås att en lämplig myndighet ska ta fram ett underlag som belyser polisers utsatthet för brott i tjänsten och hur sådan brottslighet påverkar den polis som drabbas.
Utredningen har pågått sedan december 2016 och är nu formellt avslutad.
