– De är väldigt svåra att läsa. Och vem skriver egentligen för hand idag? Inte ens jag gör det och jag är ju gubbe.
Det säger Ulf Färjare, universitetsadjunkt och en av personerna i pilotprojektets referensgrupp. Enligt Färjare finns det många fördelar med digitala tentor.
– Det blir rättssäkrare. Studenterna får en möjlighet att editera det de skrivit. Det blir mer strukturerat och mycket lättare att läsa av.
Färjare menar att många studenter idag använder ordbehandlare när de skriver och har ett annat arbetssätt än tidigare.
– Man skriver på och redigerar allteftersom och klipper och klistrar. Det är inte möjligt när man skriver för hand.
Upp till 15 minuter per tenta kan sparas
Systemet med digitala tentor har redan testats på vissa specialkurser. Ulf Färjare berättar att de kollegor som provat systemet varit nöjda.
– De har sagt att de aldrig mer vill göra på något annat sätt. Rätta tentor är inte kul och det är ett väldigt belastande arbete.
Ulf Färjare har inte hört några klagomål från studenterna, men är medveten om att vissa kan få svårt att ställa om sig.
– Vissa lider av teknikstress, de blir stressade av att sitta vid en dator. Andra är dåliga på att skriva på dator.
Färjare menar att digitala tentor medföra stora tidsbesparingar.
– Lärarna är vana att läsa tryckt text. Uppskattningsvis kan upp till 15 minuter sparas för varje tenta, från insamlande till publicering av betyg.
I dagsläget är det osäkert när en större reform av tentamenssystemet kommer att genomföras.
– Många kollegor är heta på det och de kan nog vilja genomföra det till hösten. Men det kommer att bli stora fördröjningar.
Projektet har kostat universitetet omkring en miljon kronor.
– Men den här typen av förändringar är som att investera i infrastruktur, man tjänar alltid på det. Sen handlar det inte bara om pengar utan också om att slippa göra tråkiga saker på ett dåligt sätt. Det är svårt att sätta en prislapp på kvalitet.
Frida Bogenkrans
frida.bogenkrans@dagensjuridik.se
