En 27-årig kvinna och hennes före detta svägerska hade för två år sedan deltagit vid en familjehögtid i södra Stockholm. Därefter bestämde kvinnorna att 27-åringen skulle övernatta hos ex-svägerskan och hennes nya make – en 54-årig man.
Enligt 27-åringen vaknade hon på natten av att mannen försökte föra in sina fingrar i hennes underliv. Hennes berättelse framgår av tingsrättens dom:
”Hon knep då ihop benen och påkallade Y (den andra kvinnans) uppmärksamhet. Y satt nämligen på en stol bredvid sängen och tittade på en film på datorn. När X (den tilltalade) märkte detta tog han bort handen.”
Kvinnan vågade först inte berätta vad som hade hänt utan väntade några dagar innan hon sade någonting till ex-svägerskan.
54-åringen åtalades vid Södertörns tingsrätt för våldtäkt (”mindre allvarligt brott”). Han nekade och hävdade att han inte hade rört kvinnan utan endast varit inne i sovrummet där de båda kvinnorna sov för att säga god natt till sin fru.
Tingsrätten ansåg att det fanns omständigheter som talade för att kvinnan verkligen hade blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp men ansåg samtidigt att hennes uppgifter i vissa delar var osäkra och detaljfattiga. Dessutom hade det funnit alkohol med i bilden.
Tingsrätten skrev dessutom i sina domskäl:
”Tingsrätten ska vid sin bevisvärdering grundligt kontrollera så att åklagaren till den del det varit praktiskt möjligt kontrollerat målsägandens berättelse. Tingsrätten konstaterar inledningsvis att det finns skillnader mellan de uppgifter som å ena sidan MÄ (målsäganden) och å andra sidan Y och X har lämnat.”
Tingsrätten konstaterar att detaljer som skulle kunna påverka bedömningen av de olika berättelsen inte hade kontrollerats under förundersökningen – bland annat när det gällde inköp av alkohol under dagen. Tingsrätten skrev också:
”MÄ har berättat att hon snart efter övergreppet vid upprepade tillfällen försökte ringa A (en vän) och sin pojkvän. Det har varit praktiskt möjligt att, genom att hämta in så kallade telefonlistor, kontrollera om MÄ:s uppgifter om telefonsamtal stämmer. Det hade för tingsrättens vidkommande självfallet varit av intresse att veta vilken tid som telefonsamtalen ringdes i synnerhet som Y berättat att hon satt på dubbelsängen bredvid den liggande MÄ och var vaken ända fram till klockan 03.30 utan att X vid ett enda tillfälle kom in i sovrummet. Tingsrätten konstaterar att någon teknisk bevisning i nu aktuellt avseende inte finns.”
Tingsrätten friade därför mannen.
Domen överklagades till Svea hovrätt som nu gör en annorlunda bedömning. Hovrätten bedömer kvinnans berättelse som trovärdig och förenlig med bland annat vittnesmål från hennes pojkvän om hur händelsen hade påverkat henne efteråt.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”Åklagaren har som övrig bevisning åberopat vittnesförhör med A, B och C. Den omständigheten att MÄ försökt komma i kontakt med de två förstnämnda personerna vid upprepade tillfallen under natten ger stöd åt hennes berättelse. Mot bakgrund av att såväl A som B hörts inför domstol kan avsaknaden av samtalslistor inte anses vara en brist i utredningen. Vad A, B och C har berättat om MÄ:s sinnestillstånd och mående efter gärningen samt vad hon berättat för dem i anslutning till densamma ger ytterligare stöd åt åtalet.”
54-åringen döms till ett års fängelse och 55 000 kronor i skadestånd för ”mindre allvarlig” våldtäkt.
Foto: TT
