En man kördes i väg i en skåpbil och rånades och misshandlades och lämnades ensam avsvimmad i kyla för att sedan avlida.
En man, som i målet dömdes för medhjälp till rån, av en oenig hovrätt fälls nu av Högsta Domstolen då han anses ha främjat rånet psykiskt.
Enligt åtalet ska de tre männen den 6 januari 2022 gemensamt och i samråd eller tillsammans och i samförstånd bemäktigat sig och fört bort en man med uppsåt att misshandla honom, efter att han satt sig i en skåpbil vid Södertälje centralstation. Under frihetsberövandet, som pågick i ungefär en halvtimme, har mannen blivit utsatt för våld mot huvud och kropp, varefter han blivit lämnad utomhus i minusgrader avsvimmad, utan sina specialbeställda Adidas-skor och sin mobiltelefon.
Våldet, som bestod i att en av männen utdelat ett knytnävsslag i ansiktet på den bortförda mannen varvid denne fallit omkull medförde smärta, sårskada på underläppen, blåmärken, hudavskrapningar, medvetslöshet samt skada på urinblåsan. Mannen avled senare av lunginflammation.
Södertälje tingsrätt konstaterade först att brottsoffret i Linanäs blivit utsatt för upprepat trubbigt våld bland annat riktat mot huvudet och nedre delen av buken av annan person och att han av misshandeln orsakats medvetslöshet, blånader, sårskador, hudavskrapningar och en ruptur på urinblåsan. Han har därefter blivit bestulen på sina Adidas-skor.
Tingsrätten fällde för vållande till annans död
Tingsrätten som friade samtliga män från åtalet om människorov ansåg att det var styrkt att den av männen som slog den bortförda mannen utdelade ett knytnävsslag mot denne. Det är således visat att han deltog i våldsutövningen. Den sammantagna våldsutövningen får anses vara en del av ett sammanhängande händelseförlopp och därför en del av samma gärning. Den tilltalade har deltagit i våldsutövningen på ett sätt som under alla förhållanden konstituerar ett medgärningsmannaskap. Av den bevisning som lagts fram i målet råder det ingen tvekan om att han haft ett avsiktsuppsåt till hela den misshandel och samtliga skador, förutom skadan på urinblåsan, som tillfogades den slagne. När det gäller skadan på urinblåsan har mannen haft ett likgiltighetsuppsåt. Han dömdes också för vållande till annans död.
Tingsrätten ansåg att bevisningen inte räckte till för att anse det vara ställt utom rimligt tvivel att de två övriga tilltalade männen tillsammans och i samförstånd med annan rånade eller misshandlade brottsoffret. Det fanns inte heller någon bevisning om att de deltagit i rånet eller misshandeln som medhjälpare.
Alternativa förklaringar kunde inte uteslutas
Den indiciebevisning som åklagaren presenterat varken ensam eller tillsammans med den övriga bevisningen uteslöt alternativa förklaringar.
Tingsrätten dömde därmed den nämnde mannen för rån och vållande till annans död och frikände de andra två männen.
I Svea hovrätt dömdes en av de friade männen för medhjälp till rån. Eftersom det inte är utrett att han vare sig utsatt brottsoffret för våld eller varit den som tillgripit skorna bedömde hovrätten att omständigheterna inte var sådana att han ska betraktas som medgärningsman. Han har däremot, införstådd med vad som skulle hända, närvarat under gärningen från det att bilen kördes mot Linanäs och i övrigt agerat på det sätt som framgår i gärningsbeskrivningen till åklagarens andrahandsyrkande.
Han måste ha insett att han därigenom på ett påtagligt sätt styrkte den i tingsrätten dömde mannen i dennes uppsåt att råna den man som senare avled. Han dömdes till fängelse i ett år och tre månader.
Ett hovrättsråd var skiljaktigt och delade tingsrättens bedömning.
Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd beträffande den man som dömdes för medhjälp till rån.
HD fäller
Och idag kom HD:s avgörande:
HD konstaterar att den tilltalade var medveten om att hans kamrat skulle råna en person. Han deltog inte i planeringen av rånet men följde med kamraten i en bil till brottsplatsen, gick där ur bilen och närvarade när kamraten utförde rånet. Genom dessa åtgärder gjorde den tilltalade sig skyldig till medhjälp till rån, eftersom han stärkte rånaren i dennes uppsåt att råna målsäganden.
Även om den tilltalade inte deltog i planeringen av rånet följde han – medveten om att kamraten skulle råna målsäganden – med i bil till brottsplatsen, gick där ur bilen och närvarade när rånet utfördes.
Genom dessa åtgärder solidariserade sig den tilltalade med rånarens brottsplan, något som rånaren måste ha uppfattat. Den tilltalade stärkte därigenom rånaren i dennes uppsåt att utföra rånet. Den tilltalade dömdes därför för medhjälp till rån till ett års fängelse.
