Mannen åtalades för elva år sedan för att ha våldtagit en 14-årig pojke, och friades.
Men efter att dna-tekniken utvecklats beviljade Högsta Domstolen i slutet på förra året resning i ärendet.
Nu har mannen dömts till fängelse i ett år och åtta månader för våldtäkt mot barn.
Sommaren 2011 friades en man i hovrätten som stod åtalats för våldtäkt mot barn. Enligt åtalet hade mannen dragit in pojken i en skogsdunge och tvingat honom till oralt samlag.
Bland bevisningen i målet fanns en analys av ett DNA-prov från den misstänktes kalsonger. Analysen talade enligt Statens kriminaltekniska laboratorium (nuvarande NFC) med visshet för att huvuddelen av DNA-provet kom från den tilltalade medan en mindre del från en annan person inte kunde knytas till en viss person. Bland annat därför friades mannen. Domstolen pekade också på att det var ”anmärkningsvärt” att pojken varit part i fem andra utredningar som gällt sexualbrott.
Nya dna-teknik
Domstolen skrev också att pojken, enligt hans mamma är ”fascinerad av pengar och dyra saker” och ”medveten om de relativt betydande belopp som betalts i skadestånd i andra sexualbrottmål där han varit målsägande.”
I juli 2019 återupptogs förundersökningen, efter att man gjort en ny analys av DNA-provet med hjälp av ny teknik. Slutsatsen av analysen var att det praktiskt taget var uteslutet att den mindre delen av DNA-provet kunde komma från någon annan än målsäganden.
Eftersom den nya tekniken inte funnits i Sverige vid tidpunkten för prövningen i hovrätten 2011 ansåg HD att åklagaren haft giltig ursäkt för att inte i det ursprungliga brottmålet åberopa bevisning som grundade sig på denna teknik.
Därför beviljade HD i december resning, och för en dryg vecka sedan prövades målet på nytt av Svea Hovrätt.
För straffrabatt
I dag meddelades domen.
Den idag 64-årige mannen döms får våldtäkt mot barn till fängelse i ett år och åtta månader. Han får viss straffrabatt, eftersom lång tid förflutit sedan brottet.
– Att det tagit över elva år och fyra månader till dess att hovrätten slutligt avgjort målet har inte berott på den tilltalade, skriver rätten.
Hovrätten konstaterar att den nya dna-analysen, med målsägandens dna talar starkt för målsägandens version av vad som hänt.
”Hovrätten kommer fram till att målsägandens uppgifter är trovärdiga och att de får sådant stöd av utredningen att åtalet är styrkt. De förnyade DNA-analyserna har visat DNA från målsäganden på avigsidan av mannens kalsonger. Mannen har i hovrätten lämnat en förklaring till DNA-spåret, men förklaringen har lämnats i ett mycket sent skede och hovrätten anser att den inte är trovärdig.”
”Saknar betydelse”
Hovrätten skriver också uttryckligen att de tidigare domar som rör målsäganden ”saknar avgörande betydelse i målet”.
– Inte heller har den omständigheten att målsäganden varit medveten om de
skadestånd som kan dömas ut i denna typ av brottmål någon avgörande inverkan på bedömningen, skriver Hovrätten.
