Mannen stämde sin ex-sambo vid Linköpings tingsrätt och begärde han skulle få ensam vårdnad om deras gemensamma dotter som idag är nio år gammal.
Föräldrarna separerade år 2010 har tidigare haft gemensam vårdnad men sedan hösten 2014 bodde hon hos pappan.
Mamman, å sin sida, begärde att den gemensamma vårdnaden skulle fortsätta och att flickan skulle bo hos henne. Enligt mamman hade pappan misshandlat flickan och utsatt henne för sexuella övergrepp.
Bättre hälsa hos pappan
Tingsrätten konstaterade att flera läkare vittnade om att flickans hälsotillstånd, både fysiskt och psykiskt, hade förbättrats rejält sedan hon flyttade till pappan.
En läkare uppgav att mamman var ”överdrivet orolig” för flickan och att hon hade genomdrivit flera restriktioner i form av bland annat specialkost och att flickan hade förhindrats att gå i skolan. Enligt läkaren fanns det en klar koppling mellan mammans beteende och flickans symtom.
I sin dom hänvisar tingsrätten till ett läkarutlåtande som beskriver mammans och dotterns relation och samspel som ”komplicerat” och ”dysfunktionell”:
”Moderns fokusering på sjukdom speglas bl a i D:s (dotterns) tal om sig själv genom sina ’sju sjukdomar’. D beteende visar inte heller de fysiska begränsningar som modern beskrivit att D har och som medfört att D varit befriad från skolgymnastiken… Modern bedöms ladda upp D:s fysiska och psykiska hälsa med överdriven oro, vilseledande och skrämmande tolkningar, livsstilsförändringar i form av restriktioner i födointag och aktiviteter, starkast uttryckt i att D förhindrats att delta i skolan. D beskriver sig med moderns termer som ett sjukt barn.”
Fortsatt gemensam vårdnad
Tingsrätten tog fasta på detta och ansåg att det var bättre för flickan att bo hos sin pappa. Eftersom mammans utrymme för ett ”potentiellt skadligt inflytande” på dottern skulle vara mycket begränsat om flickan skulle bo hos pappan ansåg rätten dock att vårdnaden skulle vara fortsatt gemensam.
Pappan överklagade domen till Göta hovrätt och begärde att han skulle få ensam vårdnad om dottern.
Även hovrätten understryker nu att flickans situation har förbättrats påtagligt sedan hon flyttade till pappan och att hon bland annat avbrutit all medicinering och börjat delta i idrottslektioner och fritidsaktiviteter.
Hovrätten pekar på att mamman problematiserar mycket kring flickans fysiska och psykiska hälsa, vilket har lett till att flickans ”egen identitetsuppfattning i stor utsträckning är grundad i att se sig själv som sjuk och innehavare av många svårigheter och diagnoser”.
”Bygger spänningsfält”
Pappan bedöms däremot vara en stabil och trygg förälder och mammans anklagelser om misshandel och sexuella övergrepp får enligt hovrätten anses grundlösa.
Hovrätten skriver:
”När det gäller påstådda övergrepp från P:s (pappans) sida har V (läkare/sakkunnig) uttalat att M:s (mammans) återkommande påståenden härom allvarligt stör och skadar D:s (dotterns) relation till P, en relation som genomgående verkar vara lugnande och stabiliserande för D. Det spänningsfält som därmed byggs upp från M:s sida mot P bedöms av V också vara en bidragande förklaring till D:s avvikande beteenden under den senaste tolvmånadersperioden.”
Hovrätten fortsätter:
”Hovrätten kan i det sammanhanget konstatera att samtliga förundersökningar mot P har lagts ned och att det inte har framkommit några omständigheter i utredningen som tyder på att P skulle ha utsatt D för övergrepp eller annan kränkande behandling.”
Det har inte heller framkommit någonting som tyder på att dottern upplever rädsla eller osäkerhet i förhållande till pappan.
Hovrätten ändrar därför tingsrättens dom och beslutar att pappan ska få ensam vårdnad om dottern.
