Sommaren 2010 fördes en fem månader gammal pojke till akuten med livshotande skador. Pojken hade svåra skador på huvudet och kroppen samt inre blödningar i skallen och utredning om misshandel inleddes efter att sjukhuspersonalen fattat misstankar mot mamman, som hävdade att pojkens spjälsäng gått sönder och att han då kunde ha ådragit sig skadorna. Vidare anförde kvinnan att hon led av plötsliga svimningsanfall och att hon eventuellt kunde ha svimmat med pojken i famnen; detta hade hon dock inget minne av.
Tingsrätten fann det bevisat att pojkens skador inte kunde ha uppkommit på annat sätt än genom mycket kraftigt våld. Vidare fanns det enligt rätten tecken på att pojken kunde ha blivit utsatt för våld även vid tidigare tillfällen även om detta dock inte hade tagits upp i gärningsbeskrivningen och därför lämnades utanför bedömningen. Tingsrätten fann att det trots avsaknaden av några egentliga vittnen var ställt utom rimligt tvivel att kvinnan åsamkat sin son skadorna.
Då pojken endast var fem månader vid den aktuella tidpunkten ansåg tingsrätten att kvinnan visat synnerlig hänsynslöshet och råhet och bedömde därför misshandeln som synnerligen grov enligt den nya bestämmelsen i 3 kap. 6 § andra stycket brottsbalken som trädde i kraft den 1 juli 2010.
Straffskalan för synnerligen grov misshandel är fängelse i fyra till tio år. Då kvinnan enligt det rättspsykiatriska utlåtandet led av en psykisk störning ansåg rätten det rimligt att fängelsestraffet stannade vid straffminimum om fyra år. Vidare ålades hon att ersätta sin son med skadestånd om 85 000 kronor varav 75 000 kronor för kränkning och 10 000 för sveda och värk.
Hovrätten fastställer nu tingsrättens dom i sin helhet.
Läs relaterad nyhet här.
