Efter att en man och en kvinna separerat bodde de tre gemensamma barnen, sju, nio och elva år gamla, hos sin mamma. Sedan ett av barnen berättat för skolpersonal att mamman slog honom och hans syskon, gjordes en anmälan till Socialstyrelsen och barnen hämtades av pappan och hans nuvarande fru.
Barnen har berättat att deras mamma under en period om tre år misshandlat och kränkt dem på olika sätt.
Bland annat har mamman vid upprepade tillfällen dragit ett av barnen i håret så hårt att hårstrån lossnat och tvingat henne att äta trots att hon redan var mätt, vilket lett till att hon spydde upp maten.
Mamman har vidare ett stort antal gånger knuffat och slagit barnen på kroppen och i ansiktet med rodnad, blåmärken, ömhet och smärta som följd. I vassa fall har misshandeln lett till blodvite.
Tingsrätten menar att barnen har förhörts på ett mycket professionellt sätt, och konstaterar att barnen berättat spontant och sammanhängande om vad de varit med om. Deras sinnesstämning har växlat under förhörens gång, och har inte alltid klarat av att tillbaka tårarna.
Vad barnen berättar om sammantaget med det sätt de gör det på visar enligt tingsrätten att de verkligen har upplevt det som de berättar om, menar tingsrätten som därför, trots kvinnans förnekande, lägger deras berättelse till grund för bedömningen.
Att ingen av de vuxna som hörts i målet sett kvinnan utöva våld mot sina barn talar enligt tingsrätten inte emot vad barnen berättat. Domstolen konstaterar att barnen också har uppgett att de aldrig fick motta slag eller dykligt om någon annan var närvarande.
Ett av barnen har till exempel berättat att han under en period inte tyckte om fredagar, eftersom han då slutade skolan vid lunch och att ”det var långt mellan lunch och klockan 18” då hans pappa kom hem.
Av barnens berättelse framgår att våldsanvändningen mot dem blev mer frekvent efter att föräldrarna separerade, jämfört med tidigare. Tingsrätten konstaterar att det efter separationen ”inte längre fanns någon som genom sin blotta närvaro” kunde hindra kvinnan från att slå barnen.
Sammantaget finner tingsrätten att barnen är trovärdiga och att deras uppgifter är tillförlitliga. De gärningar mamman utsatt sina barn för har var och en utgjort led i en upprepad kränkning av deras respektive integritet, och har i sig varit ägnade att allvarligt skada barnens självkänsla.
Det kvinnan har gjort har skadat barnens trygghet och tillit i förhållande till henne, deras mor. Även om de fysiska skador som barnens orsakats har varit av förhållandevis lindrig karaktär så har misshandeln satt djupa spår i deras medvetanden, konstaterar tingsrätten.
Kvinnan döms till ett år och två månaders fängelse för grov fridskränkning av sina tre barn. Hon ska även utge 75 000 kronor i skadestånd till vart och ett av barnen.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
