De två Stora Journalistprisetvinnarna åtalades för brott mot lagen om skydd för gravfriden, efter att ha filmat Estonias vrak med en undervattensrobot.
I tingsrätten friades de.
Idag meddelade hovrätten att målet, till skinnad från vad tingsrätten kom fram till, kan prövas enligt Estonialagen, och skickar därmed tillbaka målet till tingsrätten.
Filmaren och journalisten Henrik Evertsson och undervattensexperten Linus Andersson åtalades för att ha kränkt gravfriden vid Estonia under filmandet av en dokumentärfilm. De båda befann sig på en tyskflaggad båt tillsammans med ett stort filmteam och sänkte, bland annat, ned en dykrobot i vattnet för att filma vraket under ytan under september 2019.
Frågan om svensk lag väger tyngre
Henrik Evertsson och Linus Andersson har hela tiden medgett de faktiska omständigheterna, men nekat till brott. Under huvudförhandlingen i Göteborgs tingsrätt hänvisade deras advokater till att filmandet av vraket ska ses som ett journalistiskt arbete, som de fått Stora journalistpriset för och som dessutom föranlett nya dykningar vid vraket. De har också argumenterat för att svensk lag inte skulle vara tillämplig då de befunnit sig på en båt under tysk flagg – på internationellt vatten.
Tingsrätten ogillade åtalet
Och Göteborgs tingsrätt gick på försvarets linje, och de båda åtalade friades.
Sammanfattningsvis menade rätten att de två åtalade, som båda är svenska medborgare, inte kan straffas eftersom de har utfört gärningen från ett tyskflaggat fartyg på internationellt vatten.
Rätten konstaterar dessutom att om fartyget varit svensk-flaggat, om de befunnit sig på en flotte utan nationalitetsbeteckning eller i en roddbåt på internationellt vatten när de bedrev undervattensverksamheten hade de kunnat straffas för den gärningen.
Åklagare Helene Gestrin överklagade den friande domen till Hovrätten för västra Sverige.
– Till skillnad från tingsrätten så anser jag att Estonialagen är tillämplig i detta fall, oavsett om de åtalade personerna befunnit sig ombord på en svensk eller tysk båt. Lagen står inte i strid med folkrätten utan kan tillämpas mot svenskarna som fanns ombord, sa hon i ett pressmeddelande i anslutning till överklagandet.
Hovrätten: Kan prövas
I dag meddelade Hovrätten för västra Sverige att de dykningar som skedde vid Estonia i september 2019 kan prövas enligt Estonialagen, och eftersom tingsrätten inte har prövat alla de invändningar som framfördes av de tilltalade har hovrätten beslutat att målet ska prövas av tingsrätten på nytt.
I ett pressmeddelande skriver Hovrätten att tingsrätten fäste avseende vid att gärningen bedrivits från ett tyskflaggat fartyg och att det inte förelåg så kallad dubbel straffbarhet. Tingsrätten ansåg också att Estonialagen, som förbjuder dykningar vid vraket, strider mot folkrättens principer.
Men Hovrätten kommer fram till att Estonialagens tillämpning inte strider mot folkrättsliga principer, utan att lagen kan tillämpas i målet. Vidare finner hovrätten att det inte finns något krav på dubbel straffbarhet och att gärningarna kan prövas enligt svensk rätt oavsett om de är straffbelagda enligt tysk rätt eller inte.
De tilltalade har begärt att målet ska återförvisas till tingsrätten om Estonialagen är tillämplig. Tingsrätten har inte fullt ut prövat de ansvarsbefriande invändningar som de tilltalade framfört, och har av naturliga skäl inte prövat påföljdsfrågan. Hovrätten anser därför att det är lämpligast att tingsrätten prövar målet på nytt.
