Majoriteten av mäklarna vill förbjuda dolda bud

Dolda bud förekommer i var femte bostadsförsäljning i landets tre storstadsregioner, visar SBAB:s Mäklarbarometer. 
Det framgår även att majoriteten av mäklarna är negativt inställda till dolda bud och vill se ett förbud.

I var femte, 21 procent, av bostadsförsäljningarna som sker i landets tre storstadsregioner läggs idag bud med villkor att de ska vara hemliga för övriga spekulanter, så kallade dolda bud. Detta enligt mäklarna i SBAB:s senaste undersökning. Det är ännu vanligare vid försäljningar av bostadsrätter i Stockholm. Då förekommer dolda bud i nästan var tredje försäljning. 

Inte reglerad i lag

Budgivningsprocessen i sig är inte särskilt reglerad i lag. Bud är inte juridiskt bindande och säljaren är heller inte skyldig att sälja till högstbjudande. Det är möjligt att lägga bud med villkor att de ska vara dolda eller giltiga under en begränsad tid. Affären är öppen till dess att ett köpekontrakt undertecknats av köpare och säljare. 

– När en mäklare berättar att det inkommit ett bud, men inte får avslöja hur högt det är, hamnar spekulanten i en svår situation. På väldigt lösa grunder behöver man avgöra om man ska kontra med ett eget bud, hur högt det i så fall ska vara och om man ska svara med samma mynt och lägga ett dolt bud, säger Linda Hasselvik SBAB:s privat- och boendeekonom. 

Vill se ett förbud

En majoritet av mäklarna, 65 procent, uppger att det mest negativa med dolda bud är att de skapar irritation och misstro hos spekulanterna. 29 procent uppger att de skapar mindre transparens i budgivningsprocessen.

Enligt mäklarnas bedömning är det generellt sett inte ekonomiskt gynnsamt för spekulanter att lägga dolda bud. 54 procent av mäklarna uppger att köparna får betala lika mycket för bostaden som om de skulle lagt öppna bud. 26 procent uppger till och med att de får betala mer, 10 procent uppger att de får betala mindre. 

Merparten av mäklarna är också negativt inställda till dolda bud. 60 procent tycker att det borde förbjudas.