Efter nio månaders utredningsarbete har Yttrandefrihetskommittén med ordföranden Justitiekansler Göran Lambertz i spetsen överlämnat sitt delbetänkande till justitieminister Beatrice Ask. Ett av betänkandets tre förslag gäller en förstärkning av det så kallade repressalieförbudet, vilket enligt Justitiekanslern är otydligt reglerat i grundlagarna, och vars skydd innehåller luckor.
Repressalieförbudet innebär att alla åtgärder som medför negativa konsekvenser för en offentligt anställd och som grundar sig på medverkan i ett grundlagsskyddat medium i princip anses otillåtna. Det betyder att offentliganställda är skyddade inte bara mot straffrättsliga ingripanden och skadeståndsskyldighet utan också mot arbetsrättsliga ingripanden.
En av luckorna i skyddet blev JK själv blev varse om sedan han väckt åtal mot en chef på ett kommunalt äldreboende som vidtagit negativa åtgärder mot en anställd som uttalat sig i tv om ett hägrande nedläggningshot. Den juridiska utredningen visade sig att just kommunala chefer inte omfattas av dagens repressalieförbud, och åtalet kunde därför inte bifallas.
Just denna lucka kommer i och med Yttrandefrihetskommitténs förslag att täppas till – men andra kryphål kommer att finnas kvar. Ett av dessa är aktuell i verksamhet som normalt utförs i kommunal- eller landstingsregi men lagts ut på entreprenad till privata företag, i vilka staten saknar betydande ägarinflytande eller rättsligt bestämmande inflytande. I dessa fall gäller de grundlagsskyddade reglerna om meddelarfrihet och repressalieförbud i den ”ordinarie” verksamheten, men inte i det privat företaget.
Är det då rimligt att anställda på exempelvis ett privat äldreboende behandlas annorlunda anställda ett kommunalt boende?
– Privata företag ska kunna kräva lojalitet av medarbetarna. I dessa fall tar avtalet mellan den anställde och arbetsgivaren över. En förstärkt meddelarfrihet skulle kunna vara aktuellt i angelägna fall, men detta har utredningen inte tagit ställning till, konstaterar Justitiekanslern.
Yttrandefrihetskommitténs förslag innebär att allt som handlar om repressalieförbudet ska läggas in i grundlagarna och att ett förbud mot ingripande skrivs in i dessa. Dessutom skrivs en straffregel som gäller för stat och kommun och kommunala bolag samt vissa organ som utövar myndighetsutövning trots att de inte är myndigheter, till exempel advokatsamfundet och bilprovningen, in. Straffskalan blir densamma som för brott mot efterforskningsförbudet; böter eller fängelse i ett år, för fall som inte är ringa.
– Den nya skrivningen gör att man kommer bort från dagens krav på att åtgärden ska ha vidtagits vid myndighetsutövning, och innebär ett viktigt förtydligande, menar Göran Lambertz, som samtidigt konstaterar att det kommer att vara svårt att avgöra när fråga är om en repressalie respektive ett ringa fall.
Förslagen väntas träda i kraft den 1 januari 2011. Nu vidtar den andra etappen i Yttrandefrihetskommitténs arbete, där frågan om en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten fortsättningsvis bör behållas ska utredas. Resultatet av denna utredning ska redovisas senast 20 december 2011.
Johanna Haddäng
