Lögnare kan inte fällas för våldtäkt

Målsäganden var tillsammans med fyra kamrater på 24-timmarskryssning till Åland. Hon hade druckit alkohol och har inga fullständiga minnesbilder av vad som hände. Vid undersökning vid tretiden på morgonen hade målsäganden 1,64 promille i utandningsluften.

Någon gång under kvällen lämnade hon dansgolvet, där hon dansat med en av de åtalade männen. Senare hamnade hon tillsammans med dem i deras hytt. De båda männen har erkänt att de utfört vissa sexuella handlingar med målsäganden.

Den ene mannen uppger att han har problem med potensen och drabbas av ofrivilliga sädesavgångar. Detta inträffade också när målsäganden försökte ha samlag med honom i hans hytt. Den andre mannen har ingen förklaring till hur han sperma hamnat i målsägandens kropp. Han uppger själv att han lämnade hytten, där han legat och sovit, när hon och hans kamrat kom dit.

Målsäganden har uppgett sig vara säker på att en annan man höll i henne medan en av de nu åtalade männen hade samlag med henne, trots att DNA-undersökning visat att det egentligen var den andre åtalade mannen som genomförde detta samlag med henne. Målsäganden har vidare uppgett att hon inte har några minnesbilder av att den andre åtalade mannen var med vid övergreppet.

Sedan målsäganden har tagit del av DNA-undersökningsresultaten har hon förklarat att hon måste ha tagit fel på gärningsman. Enbart dessa omständigheter räcker för att det ska gå att säga att målsägandens berättelse inte uppfyller det beviskrav som ställts upp för hennes uppgifter ensamma ska kunna räcka till en fällande dom för våldtäkt, konstaterade tingsrätten.

Tingsrätten menade att de båda männen har berättat om händelsen på ett sätt som inte förefaller ha någon bäring i verkliga förhållanden. Det förhållandet att de ljuger om det inträffade utgör emellertid inte något bevis för att de gjort sig skyldiga till våldtäkt.

Det var enligt tingsrätten inte möjligt att säga att målsäganden varit omedveten om vad som hände i hytten eller att hon där saknat förmåga att värja sig eller kontrollera sitt handlande. Tingsrätten konstaterade att målsäganden, i sitt berusade tillstånd och instängd i en hytt tillsammans med flera ”sexuellt intresserade män”, mycket väl kan sägas ha befunnit sig i en utsatt situation.

Det går dock inte att säga att hon har befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd i den mening detta begrepp har enligt rättspraxis. Det förhållandet att männen har agerat med ett stort mått av hänsynslöshet och bristande respekt mot målsäganden kan inte medföra någon annan bedömning.

Eftersom det inte är möjligt att döma männen för våldtäkt, ska de frikännas konstaterade tingsrätten, som också avslog målsägandens skadeståndsanspråk.

Även hovrätten menar att männen inte lämnar sanningsenliga uppgifter. Som tingsrätten konstaterat utgör emellertid inte det förhållandet att männen ljuger om det inträffade bevis för att de har gjort sig skyldiga till våldtäkt.

I likhet med tingsrätten finner hovrätten att målsägandens felaktiga utpekande föranleder ett så stort utrymme för tvivel att hennes berättelse inte kan anses uppfylla de krav som måste ställas för en fällande dom. Eftersom målsäganden inte heller kan sägas ha befunnit sig i hjälplöst tillstånd ska åtalet för våldtäkt ogillas.

Tingsrättens dom står därmed fast.

Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se