Kvinnan åtalades för att i januari 2010 ha mördat sin man genom att anlägga en brand i deras lägenhet. I lägenheten fanns även mannens 22-årige son som dock lyckades fly ur lägenheten och kvinnans hund som avled. Dessutom befann sig minst 42 personer i fastigheten vid tillfället.
Tingsrätten konstaterar att kvinnan gifte sig med sin nu avlidne make under hösten 2008, då hon nyss blivit villkorligt frigiven, och att de flyttade in i den aktuella lägenheten hösten 2009. Mannens son brukade även besöka makarna och då bo över i ett gästrum.
Tingsrätten konstaterar att den tekniska bevisningen med hög grad av sannolikhet tyder på att branden var anlagd. Vidare finner tingsrätten att det kan uteslutas att någon annan än kvinnan, sonen eller den avlidne anlagt branden samt att det framstår som helt osannolikt att mannen skulle äventyra sin sons liv för att kunna begå självmord.
Tingsrätten beaktar särskilt att kvinnan erkänt inför en läkare att hon anlagt branden, att det skedde i direkt syfte att döda maken samt att hon planerat detta i flera veckor. Tingsrätten menar att det framstår som helt oförklarligt och orimligt att kvinnan skulle ha anledning att inför läkaren erkänna ett handlande som hon inte gjort sig skyldig till samt att erkännandet vinner klart stöd av utredningen.
Tingsrätten finner att det genom den sammantagna bevisningen är utrett att kvinnan anlagt branden, att hon gjort det i syfte att beröva maken livet samt att hon även varit likgiltig inför att makens son löpte en avsevärd risk att avlida i branden.
I frågan om påföljd beaktar tingsrätten att hon år 2004 dömdes för dråp till åtta års fängelse. Hon hade då strypt sin före detta pojkvän.
Tingsrätten dömer henne nu för mord, försök till mord och grov mordbrand till livstids fängelse samt till att betala sammanlagt 310 895 kronor i skadestånd till målsägandena.
Veronica Hult
veronica.hult@dagensjuridik.se
