Lagändringen innebär att en person som tidigare var kvinna men som har bytt kön och blivit man nu kommer att kunna bli gravid föda barn.
Innan lagen införs ville regeringen reda klarhet i vilka rättsliga konsekvenser detta kunde få. Socialminister Göran Hägglund lät därför hovrättsassessorn Anna Billing ta sig an frågan och hon har nu redovisat sina slutsatser i en promemoria till regeringen.
De lagtekniska problemen har dock inte visat sig vara så stora som man kanske skulle kunna tro eftersom lejonparten av svensk lagtext är könsneutralt utformad. Undantag finns dock – nämligen främst:
- Brottsbalkens bestämmelse om barnadråp: Dödar ”kvinna” sitt barn vid födelsen och hon befinner sig i upprivet sinnestillstånd eller i svårt trångmål så döms hon för barnadråp.
- Rättegångsbalken innehåller särskilda regler när det gäller häktning av ”kvinnor” som nyligen fött barn.
- Enligt föräldrabalken så står ett barn under vårdnad av ”modern” ensam om föräldrarna inte är gifta med varandra. Föräldrabalken reglerar också vem som är ”mor” till barnet – det vill säga den som föder barnet även efter till exempel en äggdonation.
- Namnlagen innehåller en bestämmelse om att ett barn får ”moderns” efternamn om inte någonting annat har anmälts inom tre månader från födseln.
- I socialförsäkringsbalken står det att ”barnets mor” har rätt till föräldrapenning från och med den sextionde dagen före den beräknade nedkomsten. Socialförsäkringsbalken anger också uttryckligen att det är ”modern” som har rätt att få barnbidrag om inte annat har anmälts.
- I föräldraledighetslagen finns bestämmelser om rätt till ”mammaledighet”.
- Sjömanslagen talar om att en havande ”kvinna” kan ha rätt till fri hemresa.
- Abortlagen ger ”en kvinna” rätt att besluta om havandeskapet ska avbrytas.
- Steriliseringslagen ger endast ”kvinnor” rätt till sterilisering på grund av allvarliga risker för kvinnan vid graviditet.
- Enligt lagen om kriterier för bestämmande av människans död får medicinska insatser fortsättas på en ”gravid kvinna” som har dödförklarats för att rädda livet på det ofödda barnet.
- I lagen om svenskt medborgarskap finns en bestämmelse som gäller ett barn ”vars mor” är medborgare i Sverige.
- Av folkbokföringslagen framgår att ett barn som föds utomlands ”av en kvinna” som är folkbokförd i Sverige så ska barnet också folkbokföras här.
- Offentlighets- och sekretesslagen innehåller en bestämmelse om så kallat sekretessgenombrott för uppgifter som gäller en ”gravid kvinna”.
Den enda lagförändring som ska göras till följd av icke könsneutrala lagtexter är dock den i offentlighets- och sekretesslagen där ”gravid kvinna” ändras till ”gravid person”. I övrigt anser utredaren att lagarna kan tolkas analogt oavsett om det är en man eller kvinna som är gravid eller har fött barn.
Foto: Hasse Holmberg/Scanpix
