Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Lindex-ägare segrar mot Skatteverket om miljardavdrag för räntor

Nyheter
Publicerad: 2022-09-12 09:09
Klädaffären Lindex Foto: Izabelle Nordfjell / TT / kod 11460

Kammarrätten bifaller Lindexägaren Stockmanns överklagande och ger bolaget rätt till avdrag för ränteutgifter med sammanlagt cirka en miljard kronor. Ägaren har sedan starten behandlats som en verklig etablering av Skatteverket vilket ifrågasatts efter EU-domstolens dom i Lexel-målet. Kammarrätten anser dock att etableringen är verklig.

Stockmann Sverige AB bildades i december år 2007 av sitt finska moderbolag Stockmann Oyj Abp. Stockmann Oyj Abp hade i oktober 2007 offentliggjort ett bud på aktierna i svenska AB Lindex, moderbolag i Lindexkoncernen, och Stockmann Sverige AB bildades i syfte att agera köpare av aktierna. 

Stockmann Sverige AB registrerade i samband med detta en filial i Finland. Under år 2007 förvärvade detaljhandelsbolaget 97,8 procent av aktierna i Lindex och resterande aktier förvärvades år 2008 genom inlösen. Köpeskillingen var 8 022 000 000 kronor och finansierades i huvudsak med långfristiga lån från det finska moderbolaget. En mindre del, 5 procent, finansierades med eget kapital. Stockmann tog inte upp några externa lån.

Enligt uppgifter från det svenska ägarbolagets inkomstdeklarationer för de aktuella åren ska filialen koordinera och styra koncernens utveckling i miljö- och samhällsansvarsfrågor, integrera Lindexkoncernen med Stockmannkoncernen, föra ut Stockmanns varumärken till länder där Lindex verkar och utöka Lindex till nya marknader.

Skatteverkets beslutade att inte bevilja Stockmanns avdrag för ränteutgifter med 252 925 127 kronor vid beskattningsår 2013, med 230 441 576 kronor vid beskattningsår 2014, med 203 015 537 kronor vid beskattningsår 2015 och med 224 440 693 kronor vid beskattningsår 2016, totalt drygt 900 miljoner kronor.

Förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten i Göteborg kom fram till att avdrag för ränteutgifter inte skulle beviljas eftersom den som begärt avdraget, Stockmann Sweden AB, inte gjort det sannolikt att bolaget har rätt till avdraget. Ränteutgifterna avser ett skuldförhållande inom en intressegemenskap och förvaltningsrätten bedömde att en väsentlig skatteförmån har uppstått i och med skuldförhållandet, och att skatteförmånen varit det huvudsakliga skälet till skuldförhållandet. 

Förvaltningsrätten beaktade särskilt beaktat att intressegemenskapen upprättat en koncernstruktur som har möjliggjort den skatteförmån som följt av skuldförhållandet, samtidigt som skuldförhållandet har fortsatt att löpa och förnyats även efter att finansieringsbehovet av utredningen att döma hade upphört. Förvaltningsrätten beaktade också att bolaget inte gjort det sannolikt att finansiering inte hade kunnat ske genom tillskott i stället för med ett lån.

Målet i Kammarrätten

Skatteverket har i Kammarrätten anfört att unionsrätten inte kan åberopas i detta fall eftersom det rör sig om ett missbruk av etableringsfriheten. Enligt Skatteverket har Stockmann Oyj Abp-koncernen, i samband med förvärvet av aktierna i Lindex, skapat en konstlad finansierings- och bolagsstruktur i syfte att kunna få ett dubbelt kostnadsavdrag för ränteutgifter med anledning av förvärvet.

Kammarrätten konstaterar att Stockmann Sverige AB sedan 2007 har beskattats för intäkter och medgetts avdrag för ränteutgifter fram till dess att Skatteverket ifrågasatte avdragen för beskattningsåren 2013–2016. Skatteverket vägrade då avdrag med stöd av 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler och beskattade resultatet i form av det överskott som uppstod därefter, vilket i huvudsak bestod av koncernbidragen från AB Lindex. 

Stockmann Sverige AB har således sedan det bildades behandlats som en verklig etablering av Skatteverket som först efter en dom i EU-domstolen, Lexel-målet, ifrågasatt om tockmann Sverige AB är en verklig etablering. Sammantaget anser kammarrätten att det som Skatteverket anför inte är tillräckligt för att nu göra bedömningen att bolaget inte är en verklig etablering.

Utgör inte missbruk av etableringsfriheten

Sammantaget bedömer kammarrätten att transaktionerna inte kan anses utgöra missbruk av reglerna om etableringsfrihet. Stockmann Sverige AB har därmed rätt till yrkade avdrag för ränteutgifter. 

Stockmann Sverige AB yrkar ersättning för kostnader i målen med sammanlagt 2 556 049 kronor.

Vid en skälighetsbedömning anser kammarrätten att bolaget bör beviljas ersättning med ytterligare 500 000 kronor inklusive mervärdesskatt för kostnader i samtliga instanser. (Blendow Lexnova)

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: