Det var vid The Stockholm Criminology Symposium i går som polisforskarna presenteerade sin rön och diskuterade ämnena.
Bristande lokalkännedom ett problem
Den svenska polisen och polisforskaren Stefan Holgersson berättade om sina slutsatser kring den svenska polisens centraliserade ledningscentraler som blivit fem till antalet och där till exempel hela den norra delen av Sverige numera täcks av enda enda ledningscentral.
Holgersson pekar i sin forskning på att den bristande lokalkännedomen hos de poliser som tar emot larm och andra samtal från allmänheten leder till allvarliga missförstånd, förväxlingar och till att allt färre medborgare lämnar information till polisen.
Han tog som exempel att man skickar polispatruller till fel platser, att man inte känner till den faktiska geografin i ett aktuellt område eller att man inte vet vad allmänheten pratar om när någon ringer in och vill lämna tips.
Allmänheten gör polisens jobb
I Storbritannien har man börjat be allmänheten om hjälp med att samla in bevis och polisen anlitas i vissa fall av privat intressen som därmed också styr vad de ska ägna sig åt. Det berättade professor Colin Rogers från universitetet i South Wales.
Han pekade särskilt på den stora minskning av antalet personer som arbetar med aktivt polisarbete som skett de senaste åren. ”Det är ett utrotningshotat släkte”, sa han bland annat och pekade också på att polisen själv har börjat söka finansiering hos privata intressen.
”Punktmarkerar” uteliggare
Poliser patrullerar till exempel allt oftare i köpcentrum, men inte för att förebygga brott utan för att hålla störande element som uteliggare och andra borta från köpcentret för att man inte ska skrämma bort kunderna.
Enligt Colin Rogers innebär det ett etiskt dilemma eftersom polisen inte alls bör ägna sig åt att ”punktmarkera” och jaga bort utsatta personer som egentligen behöver hjälp, samtidigt som det pågår ”riktig” brottslighet som man ignorerar.
Kameror i privata bilar
Det finns också allt mer väl utarbetade idéer om att hur polisen ska få allmänheten att ”göra polisens arbete”. Bland annat har många privatpersoner kameror i sina bilar och polisen uppmanar människor att ladda upp sina filmer hos polisen när man ser misstänkta trafikbrott.
Det finns också exempel på att polisen instruerar brottsoffer om hur de själva ska samla in bevismaterial och förhöra vittnen om de till exempel har drabbats av inbrott hemma.
Bevis går förlorade
Enligt Colin Rogers leder det här arbetssättet till att brott inte kan lösas, att bevis går förlorade och att brott inte rapporteras till polisen överhuvudtaget.
Det innebär också att polisen får allt sämre kontakt med och kännedom om lokala förhållanden i sina distrikt och att gapet mellan polisen och medborgarna växer.
Ta lagen i egna händer
Han varnar för att folk kan komma att ta lagen i egna händer och att systemet kan leda till att människor rapporterar brott, spionerar på andra och fabricerar bevis enbart för att skada andra personer.
Han pekar också på att det nuvarande arbetssättet med att lägga över uppgifter på allmänheten är delvis en förklaring till att polisen inte har lyckats hantera den information som man faktiskt haft i förväg om de terrorister som genomfört attentat på olika platser.
16 olika poliskårer
I Tyskland bygger polisorganisationen på erfarenheterna från Nazityskland där Hitlers regim tog makten över polisväsendet och använde det till sina syften i kriget och förintelsen. Polisen är därför organiserad för att en totalitär regim inte ska kunna göra samma sak igen.
Det innebär att polisen är kraftigt decentraliserad med många och helt fristående myndigheter. Man har bland annat 16 helt olika polismyndigheter med helt egna poliskårer.
Hade information om terrorister
Professor Bernhard Frevel från Tyskland berättade hur tyska polisen efter 11 september-attackerna 2001 bildade så kallade Joint Centers för att de olika myndigheterna skulle byta information med varandra.
Det hade nämligen visat sig att polisen hade haft information om flygplanskaparna som studerade på universitetet i Hamburg men att den informationen inte hade förts vidare.
Frevel berättad också att det även efter lastbilsattacken mot en julmarknad i december visade sig att polisen hade haft information om personen som genomförde terrorattacken.
Pågår en ”cynisk diskussion”
Det bekymrar honom att det nu höjs röster om att den uppdelade polisorganisationen har nått en punkt där det inte fungerar längre och att man vill att staten ska kunna ta över den totala ledningen om det behövs.
”Vi måste vara uppmärksamma på vad som händer med våra grundläggande fri- och rättigheter”, anser han och pekar på att det är ”en cynisk diskussion” som pågår med krav på hårdare lagar och mer övervakning.
Han menar att islamistisk terror och högerextrema krafter på så sätt blir ”ett hot mot vårt demokratiska system”.
