Ett flertal av de aspekter som skapar en attraktiv, hälsofrämjande och effektiv arbetsplats kan påverkas av ledaren. Det gör att ledarskapet får en central roll. Ledaren bestämmer strukturer och påverkar vilka arbetssätt som ska vara gällande på arbetsplatsen, till exempel möjlighet till delaktighet, handlingsfrihet, lärandestrukturer och erkänsla för genomfört arbete.
Ett exempel där ledaren kan påverka attraktiviteten i arbetet och medarbetarnas hälsa är i den så kallade krav-kontroll-stöd modellen utvecklad av Karasek & Theorell. Resultat visar att arbeten med låg möjlighet till egenkontroll i arbetet medför en ökad risk för hjärtinfart och ökad andel stresshormoner i blodet. En sådan arbetssituation kan inte sägas lika i linje med en attraktiv arbetsplats och dessa situationer bör undvikas av ledare som vill bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Ledaren kan aktivt påverka graden av egenkontroll genom delegering av ansvar och medföljande befogenheter.
I upprepade ledarskapsstudier har det så kallade laissez-faire ledarskapet (icke-ledarskap) där ledaren kliver ur sitt ledarskap och inte bryr sig om det som sker på arbetsplatsen de klart sämsta utfallen rörande arbetstillfredsställelse och organisatoriska faktorer. Dessa resultat understryker vikten av att ledaren kliver fram och bedriver ett aktivt ledarskap.
Vad ska då ledaren göra och vilket ledarskapsbeteende är effektivt i olika situationer och beroende på vilka indikatorer som prioriteras?
Den frågan kan inte enkelt besvaras genom att ledarskapsområdet är ett spretande område med ett flertal teorispår med olika resultat och slutsatser. En tydlig konvergens och konsensus i slutsatserna fullt ut kan inte fastslås. För att komma några steg på vägen har jag medverkat i studier där framgångsrika organisationer och ledare i Sverige studerats för att ge grund till gemensamma element inom framgångsrikt ledarskap.
Faktorer inom ett framgångsrikt ledarskap
I en studie där jag varit aktiv har vi försökt identifiera vilka konkreta beteenden och arbetssätt som är gemensamma i ledarskapet hos framgångsrika organisationer. I studien beforskade vi organisationer som fått den nationella utmärkelsen ”Sveriges bästa arbetsplats” och har goda resultat gällande arbetsmiljö, hälsa, medarbetarskap och effektivitet. De gemensamma och av medarbetarna högst värderade arbetssätten till varför organisationen blivet en av Sveriges bästa arbetsplats presenterades. Totalt identifierades nio olika grupper;
– Ledaren tar en strategisk och visionär roll – Skapar helhetsförståelse och kommunicerar var organisationen är på väg
– Kommunikation och information – Regelbundna arbetsplatsträffar, skapar naturliga mötesplatser och effektiva IT-system, främjar att medarbetare pratar med och inte om varandra
– Delegering av både ansvar och befogenheter – Kring kundorder, anställningar och ledighet, litar på sina medarbetare
– Öka lärandet inom organisationen – Inga sanktioner vid felaktiga beslut, både positiv och negativ konstruktiv kritik ges, medarbetarna är arbetsledare enligt rullande schema
– Coacha medarbetaren mot individuella och organisatoriska mål – Prata med och lyssna på medarbetarnas behov, idéer, önskemål och synpunkter under kontinuerliga medarbetarmöten och konversationer där stöd ges
– Arbeta för enkelhet i organisationen – Uppmana medarbetarna att ta egna beslut utifrån kundens bästa för att snabba upp beslutprocessen. Förutsättning för detta är väl specificerade ansvars- och befogenhetsområden för varje medarbetare
– Mänsklighet och förtroende – Ser medarbetarnas välbefinnande som en förutsättning för effektiva organisationer, ger medarbetarna reellt inflytande att genomföra sina arbetsuppgifter
– Ledaren går runt och är synlig på arbetsplatsen – Ledaren pratar med medarbetarna ute på arbetsplatsen, inte bara om jobb utan även om hur de mår eller känner sig – d.v.s. bygger en relation. Upp till 50 procent av arbetstiden är avsatt till detta.
– Reflektivt personligt ledarskap – Ledaren reflekterar kontinuerligt kring sin människosyn, sina arbetssätt, medarbetarnas beteende och de resultat som uppnås på arbetsplatsen
Ledarnas människosyn
Ett annat perspektiv på ledarskap är ledarens människosyn, det vill säga hypoteser om medarbetarnas beteende, som påverkar val av ledarbeteende som i sin tur påverkar medarbetarnas beteende och organisationens utfall. I en studie som vi bedrivit i Jämtland om hälsofrämjande verksamhetsstyrning genomfördes djupintervjuer med ledningen där bland annat människosyn och ledarskapsbeteende behandlades. Samtidigt fick samtliga medarbetare besvara en enkät om individ och organisatoriska faktorer som till exempel arbetsmiljö, ledarskap, kvalitet, sjukfrånvaro, effektivitet. Utifrån enkätsvaren bildades index för hälsa (allmänt hälsotillstånd, sjukfrånvaro och långtidsfriskhet), organisationens kvalitetsarbete och ledarskapsindex (beteendena relation, struktur och förändring). Resultaten visar att ledare med en övervikt av Teori X orienterad människosyn (människan är lat, vill inte arbeta och därmed måste tvingas i olika former samt framförallt söker trygghet) har klart sämre utfall gällande organisationens kvalitetsarbete och ledarskapindexet. Gällande hälsoutfallen har ledare med Teori Y orienterad människosyn (arbete är naturligt, människor vill arbeta och söker ansvar under rätta förhållanden) tendenser till bättre resultat.
Ledarskapet har som beskrivits ovan en viktig del i skapandet av en attraktiv arbetsplats som attraherar kompetenta medarbetare och får dem att trivas och arbeta kvar i organisationen med hög motivation. Därför vilar ett stort ansvar på organisationens ledare att reflektera över sin människosyn och sina ledarskapsbeteenden för att hitta en balans som för organisationen framåt tillsammans med medarbetarna. Ett stöd i detta arbete kan vara att i sitt ledarskap beakta de forskningsresultat som finns rörande attraktivt arbete och ledarskap. Detta gör att ledarskapet ges en säkerhet och medvetna val görs vilket påverkar tydligheten positivt.
Arbetet med att skapa en attraktiv arbetsplats ska ses i ett långsiktigt perspektiv och är inte något som går att genomföra med en snabbfix. En nyckel för att klara transformationen är att ge organisationen nödvändiga förutsättningar samt att arbeta i dialog och låta medarbetarna vara med och utforma sin arbetssituation. En slutsats utifrån detta blir att ett Teori Y orienterat ledarskap har bättre förutsättningar att bygga en attraktiv arbetsplats genom grundsynen att medarbetare vill arbeta och ta ansvar. Krocken mellan Teori X orienterat ledarskap och skapandet av en attraktiv arbetsplats kan bli kraftig. Detta kan vara extra påtagligt i kunskapsintensiva organisationer med hög andel universitetsutbildade medarbetare. Under grundutbildningen på universitet och högskolor är ofta en genomgående pedagogisk tanke att studenterna ska ta ett stort eget ansvar och kritiskt analysera och tolka den kunskap som förmedlas. När dessa studenter sen tar anställning på en arbetsplats med ett Teori X orienterat ledarskap premieras inte dessa beteenden genom att det stör ledarens styrnings- och kontrollapparat. Detta kan för flera medarbetare leda till frustration och att arbetsplatsen inte stimulerar kreativ utveckling och lärande och därigenom inte är speciellt attraktiv.
För mer information om attraktiva arbetsplatser med till exempel goda arbetsplatsexempel och forskningsrapporter är www.attraktivaarbetsplatser.se en bra startsida.
Nästa artikel i serien om attraktiv arbetsplats som uthållig konkurrensfaktor handlar om vilka motiv som finns för att arbeta med detta perspektiv och slutsatser utifrån motiven. Exempel på motiv som diskuteras är kommande arbetskraftsbrist, socialt ansvarstagande organisationer samt medarbetarnas behov och förväntningar.
/Johan Larsson
Teknologie licentiat, Civilingenjör, Teknologie kandidat.
Johan Larsson arbetar som Forskningsingenjör vid Mittuniversitetet i
Östersund och forskar kring ledarskap och verksamhetsstyrning för hälsa,
kvalitet och effektivitet. Johans licentiatavhandling heter /The Effect
of Leadership Values, Methodologies and Behavior on Quality and Health/.
Johan är även medförfattare till den populärvetenskapliga boken /Att
styra med hälsa – från statistik till strategi/. Kontakt:
Johan.Larsson@miun.se, 070-3900390
