En kvinna och hennes nya sambo från Stockholm åtalades för grov misshandel mot kvinnans tvåårige son. Enligt åklagaren skulle sambon bland annat ha slagit pojken utan att kvinnan ingripit och vid ett tillfälle skulle pojkens hand ha skållats i varmt vatten så att han fick svåra brännskador. Vård hade dock sökts först dagen efter händelsen.
Tingsrätten kom fram till att det inte var bevisat att sambon hade misshandlat pojken och friade honom därför för detta. Mamman dömdes dock för grov misshandel till ett års fängelse eftersom hon inte omedelbart hade sökt vård för pojkens brännskadada – vilket hon under alla omständigheter hade en skyldighet att göra som vårdnadshavare.
Hovrätten slog fast att även sambon borde ha ingripit när pojken brännskadats eftersom han bodde tillsammans med kvinnan och hennes son. Hovrätten skriver:
”Något allmänt underlåtenhetsansvar finns inte i svensk rätt. Enligt den så kallade garantläran begränsas den personkrets som har ett ansvar att agera i ett fall som det nu aktuella. Som angetts ovan står det klart att vårdnadshavare måste ingripa aktivt om deras barn har skadats allvarligt. Enligt hovrättens mening kan även en medlem i ett hushåll, till exempel en styvfar, ha en garantställning, särskilt mot vårdbehövande personer.”
Även sambon dömdes därför av hovrätten till ett års fängelse för grov misshandel.
Mannen överklagade domen till Högsta domstolen och menade att han dömts utan stöd i lag. Detta eftersom den så kallade garantläran inte skulle vara i enlighet med gällande svensk rätt. Han menar att han varken är vårdnadshavare eller biologisk far och att han därför inte har någon lagstadgad skyldighet att agera.
Högsta domstolen har nu beslutat att ta upp fallet till prövning.
Foto: Yvonne Åsell/SvD/Scanpix
