Förslaget innebär att enskilda gymnasieskolor får mindre utrymme för lokala kurser och inriktningar. Egna kurser eller programinriktningar ska bara kunna införas efter godkännande från Skolverket. Därtill föreslås att kraven för grundläggande behörighet till högskolan ska vara högre än idag.
– Skolorna ska inte få locka elever genom att sänka kraven, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Lärarnas Riksförbunds enkätundersökning visar att fyra av fem lärare inte anser att gymnasieskolan ska leda till högskolebehörighet per automatik. 76 procent av förbundets medlemmar anser att det ska finnas en platsgaranti i vuxenutbildningen för att senare kunna komplettera till grundläggande högskolebehörighet.
– Skärpta och tydligare kravnivåer är viktigt. Det ger en mer likvärdig utbildning med ökad statlig styrning. Vi tycker det är angeläget att det blir tydligare för både elever och föräldrar vad eleven väljer samt vart valet leder, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.
Metta Fjelkner framhåller att det måste finnas en laglig rätt att läsa in högskolebehörigheten och att det är viktigt att undvika återvändsgränder.
Lärarförbundet välkomnar att kopplingen mellan skolan och arbetslivet stärks, men ifrågasätter att flera ämnen görs frivilliga på yrkesprogrammen.
– Vi är fortsatt kritiska till att regeringen sänker kunskapsambitionerna för elever på yrkesprogrammen, säger förbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Lärarförbundet påpekar också att en förutsättning för att den nya gymnasieskolan ska bli framgångsrik är att det finns tillräckliga resurser:
– Kommunerna skär nu i skolan och varslar lärare. Samtidigt ska en ny gymnasieskola förberedas och sjösättas. Det kräver att staten skjuter till resurser och att de omfattande varslen dras tillbaka.
Ändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 juli 2010.
Fredrik Olsson
Se presskonferensen med Jan Björklund här.
