Den idag 48-åriga läraren åtalades vid Gävle tingsrätt för olaga frihetsberövande av fyra elever vid en låg- och mellanstadieskola. Enligt åtalet hade hon stängt in skolflickorna i ett omklädningsrum och vägrat låta dem att komma ut.
Läraren åtalades också för misshandel eftersom hon hade tagit tag i en av elevernas arm och dragit bort henne från dörren till omklädningsrummet.
”Nödvändig handling”
Läraren sa att hon visserligen hade stängt in eleverna i omklädningsrummet men menade att det hade varit nödvändigt för att skydda eleverna från varandra efter ett bråk. Bland annat hade vissa elever kastat sten på varandra och på läraren – och tagit stryptag på varandra.
Läraren sa också att hon inte hade menat att skada eleven som hon hade dragit bort från dörren.
Enligt tingsrätten gick det inte att avgöra hur tillförlitliga elevernas berättelser var.
Tingsrätten ansåg dock att lärarens version av händelserna inte var osannolik. Hennes uppgifter lades därför till grund för tingsrättens bedömning.
Tingsrätten konstaterade att lärarens åtgärder var tillåtna i syfte att upprätthålla ordningen bland eleverna och friade henne helt.
Tingsrätten hänvisade bland annat till ett avgörande från Högsta bdomstolen år 2009:
”Högsta domstolen förklarade, att som ett led i den tillsynsplikt som lärare och annan personal i skolverksamhet har, kan det ingå att genomföra åtgärder för ordningens upprätthållande som att hålla kvar en elev i ett klassrum eller avvisa eleven från detta eller att ta med eleven till rektor för samtal. Om en elev motsätter sig en sådan åtgärd ger bestämmelserna om nödvärn och nöd inte något stöd för att använda tvång eller våld.”
Tingsrätten fortsatte:
”I rättsfallet upprätthöll Högsta domstolen en princip att en lärare vid utövning av sin tillsynsplikt inte kunde vara avskuren från varje möjlighet till kroppsligt ingrepp mot en elev, även då det inte är fråga om en sådan situation. Var gränsen för det tillåtna skulle dras måste enligt Högsta domstolen bli föremål för bedömning med hänsyn till samtliga närmare omständigheter i det enskilda fallet. Det kroppsliga ingreppet får inte vara mer ingripande än vad som är nödvändigt för att genomföra den aktuella åtgärden och de skador och olägenheter som ingreppet kan medföra får inte stå i missförhållande till syftet med ingreppet.”
Även hovrätten friar
Nu går Hovrätten för Nedre Norrland på tingsrättens linje och friar läraren eftersom hon enligt skollagen har haft befogenhet att agera som hon har gjorde för att komma till rätta med en akut situation. Även hovrätten hänvisar till HD:s avgörande från år 2009.
Hovrätten betonar också att lärarens uppgifter om situationen får stöd av vittnesmål från en annan lärare som var med vid tillfället.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”Inget annat kan därför anses utrett än att X (den tilltalades) syfte med sitt agerande var att komma till rätta med en akut situation och skydda eleverna från varandra, vilket hon haft befogenhet att göra med stöd av 5 kap. 6 § skollagen. Hon kan därför inte heller anses haft uppsåt att skada MÄ (en av skolflickorna) när hon hindrade henne från att lämna omklädningsrummet.”
Foto: Erik G Svensson/TT
