Totalt sett saknar var fjärde gymnasielärare lärarexamen. Bland lärare i de kommunala gymnasieskolorna saknar 22 procent examen, i de fristående gymnasierna är siffran 49 procent. Störst är bristen på yrkeslärare. Av Skolverkets årliga lägesbedömning 2007 framgår att omkring 200 yrkeslärare utbildas per år, trots att behovet under åren 2007-2011 beräknas till mellan 2500 och 3000. Ytterligare en bristvara är studie- och yrkesvägledare; på varje vägledare går det idag 435 gymnasieelever.
I stort sett alla grundskoleelever går vidare till gymnasiet. Endast 70 procent får slutbetyg inom den avsedda tiden. Efter fyra år har ytterligare fem procent tagit examen. Enligt Skolverket är lärarnas kompetens avgörande för elevernas resultat.
– Ingen åtgärd är så viktig för att framgång i skolan som välutbildade lärare. Att var femte gymnasielärare i kommunala skolor saknar utbildning är helt oacceptabelt, kommenterar Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz.
Lärartätheten i grundskolan minskar
Situationen är densamma i grundskolan. Rekryteringen av lärare har inte hängt med när eleverna blivit fler. En ny rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, visar att lärartätheten minskat med femton procent mellan läsåren 1990/91 – 2002/03. Enligt IFAU har sistaårselevernas betyg försämrats som en direkt följd av lärarbristen. Försämringen av de teoretiska kunskaperna märks också inte minst vid militärtjänstens mönstringsprov.
Lärarutbildningen ett andrahandsval
Såväl Skolverket som utbildningsminister Jan Björklund har pekat på behovet av att lärarna prioriteras. I en debattartikel skriver Lärarnas Riksförbund att antalet sökande till lärarutbildningarna sjunkit från tio till nätt och jämnt en sökande per plats. Som orsak nämns bland annat att de svenska lärarlönerna sjunkit till att motsvara den lägsta andelen av BNP inom OECD. Jan Björklund konstaterade i sitt tal på årets Skolforum att många lärarstudenter angett lärarutbildningen som andra- eller tredjehandsval och att de läser till lärare för att de inte antagits till mer attraktiva utbildningar.
Jan Björklund har flaggat för förändringar inom skolan, och riktar särskilt fokus mot kunskapsresultaten, problemen med rekrytering till lärarutbildningen och avhoppen från gymnasieskolan. Björklund vill bland annat förbjuda skolor att tillsvidareanställa obehöriga lärare. Regeringen har också föreslagit att gymnasieskolan delas upp i studie- och yrkesförberedande utbildningar samt en lärlingsutbildning.
Text: Fredrik Olsson
