Att en fastighet kapas är relativt ovanligt med oerhört besvärligt för den som drabbas. I ett klassiskt fall på 80-talet åkte ett par ut till sommarstugan om våren för att kratta och göra i ordning inför sommaren. Det visade sig att det redan var gjort, av en familj som köpt fastigheten under vintern. I ett annat fall uppdagades bedrägeriet när grannarna läste i tidningen att grannhuset sålts.
Bedragaren som är ute efter snabba pengar belånar fastigheten eller säljer den vidare för att sedan försvinna utomlands. Med falska köpehandlingar kan man få lagfarten registrerad hos Inskrivningsmyndigheten, som har små möjligheter att upptäcka förfalskningar. Den rätte ägaren förlorar inte sitt hus rättsligt men bedrägeriet innebär obehagliga konsekvenser personligen och ibland även ekonomiskt. Reglerna om ersättning till ägaren har dock ändrats och ger ägaren ett starkare skydd än tidigare.
Lantmäteriet har nu fått i uppdrag att utreda fastighetskapningar för att se om det finns åtgärder som kan göra överlåtelser av lagfarter säkrare. Den första november ska förslaget vara klart.
– Jag väntar på siffror och uppgifter om hur många och vilken typ av fastigheter det rör sig om. Därefter kan vi börja ta ställning till vilka åtgärder som är rimliga att genomföra, säger Bengt Kjellson, divisionschef för inskrivningsverksamheten vid Lantmäteriet i en kommentar.
Bland annat Villaägarnas riksförbund och Kristdemokraterna har uppmärksammat problemet. Kristdemokraterna har ställt en fråga till Justitiedepartementet med innebörden att det borde finnas en större säkerhet inbyggd i lagfartssystemet och Villaägarnas riksförbund anser att Inskrivningsmyndigheten måste upplysa överlåtaren av en fastighet om att en ny ägare erhållit lagfart på fastigheten.
