Den nya ramen för rättsstatsprincipen kommer att utgöra ett komplement till existerande regelverk för vad som sker när EU-lagstiftning har överträtts.
Den ska dock bara tillämpas vid allvarliga och systematiska hot mot rättssäkerheten.
Målet med det nya regelverket är att kunna ingripa tidigt och inleda en dialog för att förhindra en upptrappning av systemhot mot rättssäkerheten. Om ingen lösning kan hittas kommer ett så kallat artikel 7-förfarande – som i förlängningen kan innebära att rösträtten för ett medlemsland upphävs – alltid att förbli den sista utvägen för att lösa en kris, enligt kommissionen.
– Rättsstatsprincipen är en av de grundläggande pelarna i EU. Detta är vad vår union bygger på. Som fördragens väktare spelar Europeiska kommissionen en avgörande roll när det gäller att upprätthålla rättsstatsprincipen, säger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i ett uttalande.
– Jag har systematiskt pekat på behovet av en bättre ram som gör det möjligt för kommissionen att ingripa tidigt och transparent i fall av allvarliga systemhot mot rättsstatsprincipen i en medlemsstat.
Vid systematiska brott mot rättssäkerheten kommer processen med att tillämpa regelverket att ske i tre steg.
Först inleder kommissionen en dialog med den aktuella medlemsstaten.
Nästa steg är att kommissionen utfärdar en ”rekommendation om rättsstatsprincipen” och anger en tidsfrist inom vilken landet måste vidta åtgärder.
Sista steget är sedan att inleda ett så kallat artikel 7-förfarande.
De nya reglerna kommer att tillämpas på samma sätt i alla medlemsstater och med samma riktvärden för vad som anses vara ett systemhot mot rättsstatsprincipen.
Kommissionen uppger att de tillämpar en bred definition av rättsstatsprincipen som i grund och botten innebär ett system där lagar tillämpas och följs.
Genom att garantera respekten för rättsstatsprincipen kommer också skyddet av andra grundläggande värden att upprätthållas, enligt kommissionen.
Foto: TT
