Undersköterskan fick sparken hösten 2014 efter att ha arbetat på boendet i sex års tid. Enligt arbetsgivaren hade hon bland annat haft problem med att passa tider och slarvat med medicinhantering. Hon ska även ha lämnat dörren öppen vid duschning av en boende och lämnat en 90-åring hängande i en taklyft.
”Medfört stark rädsla”
Undersköterskans fackförbund beslutade sig för att inte driva ärendet vidare till domstol men kvinnan stämde då själv arbetsgivaren och krävde skadestånd samt ersättning för utebliven lön. Enligt kvinnan hade det inte ens funnits saklig grund för uppsägning och än mindre laga grund för avskedande.
Tingsrätten gick dock på arbetsgivarens sida och avslog sköterskans yrkanden. Domstolen tog bland annat fasta på incidenten där den rörelsehindrade 90-åringen lämnats ensam upphissad i taket under cirka tio minuters tid – något som ”medfört stark rädsla” hos personen och ”inneburit en inte obetydlig risk för skada”.
”Visat sig likgiltig”
AD går på samma linje och konstaterar att sköterskan under den sista halvårsperioden på arbetsplatsen ”medvetet brutit mot rutiner och regler” för hur verksamheten ska skötas trots att arbetsgivaren vid upprepade samtal och erinringar gjort klart att detta inte var acceptabelt.
Även AD tar fasta på incidenten med taklyften där undersköterskan enligt AD ”visat sig likgiltig till om hennes agerande kunde orsaka rädsla och oro hos den boende” när hon lämnade rummet för att hämta en kollega. AD betonar att det helt har saknats skäl att hissa upp den boende innan sköterskan gått för att hämta hjälp.
Sammantaget har hon också enligt AD visat ”en nonchalans inför boendes behov av god vård” och det har inte handlat om någon engångsföreteelse. Enligt AD har avskedandet också varit lagligen grundat. En ledamot är skiljaktig och anser att det bara har funnits grund för uppsägning.
