Enligt Riksåklagaren är det, ur ett vägledande perspektiv, viktigt att få utrett vad som gäller om en person har lämnat falska uppgifter om vem som har utfört den personliga assistansen – och om dessa falska uppgifter i sig inte har kunnat upptäckas. RÅ pekar på att detta kan innebära att det finns risk för att ersättning betalas ut felaktigt eller med för högt belopp från Försäkringskassan.
I målet hade ett antal personer enligt RÅ gjort sig skyldiga till grova bidragsbrott när de lämnat felaktiga uppgifter till Försäkringskassan om vem som hade utfört den personliga assistansen vid vissa tidpunkter.
Hovrätten friade dock de tilltalade eftersom åklagaren inte hade kunnat motbevisa deras påståenden om att någon annan hade utfört den assistans som den funktionshindrade haft rätt till i samma omfattning som redovisats.
Enligt hovrätten hade de falska uppgifterna därför inte orsakat fara för att ersättning skulle betalas ut felaktigt.
Foto: Erik Mårtensson / TT