”En våldtäkt är ett synnerligen allvarligt brott, och varje gång ingen gärningsman kan fällas är ett misslyckande. Men det är viktigt att medierna och allmänheten förstår de regler som gäller. Ingen ska dömas om det inte är ställt utom rimligt tvivel att han har begått brottet”, skriver han på tidningens nätupplaga.
Enligt Lambertz är det viktigt att flickan förstår varför det blev en friande dom, även om hon själv vet att hon blev våldtagen.
”Annars är det lätt att den upplevs som ännu en kränkning. Advokaten måste därför noga förklara bevisreglerna och varför ett brott ibland inte leder till fällande dom. […] Vad man måste förstå är att domstolarna inte bestämmer vad som verkligen hände. De kan bara avgöra om åklagaren har bevisat att det som påstås i åtalet har hänt”, skriver han i tidningen.
De negativa reaktionerna i media som följde den friande domen kan enligt Lambertz bero på att många inte har läst domen.
”Hovrätten kom fram till att det inte var ställt utom rimligt tvivel att flickan hade befunnit sig i ett så kallat hjälplöst tillstånd. Det gjorde domstolen på grundval av de inblandades berättelser om vad som hade hänt”, skriver han.
De som läser domen och utgår från vanliga bevisregler kan ”knappast betvivla att domen är riktig”, menar Lambertz.
”Domstolen kan bara döma på grundval av bevisningen. Så bör det vara och det finns ett ord för det: Rättssäkerhet”, skriver han avslutningsvis.
