De två läkare som utpekats för att ha styckat Catrine da Costa har krävt sammanlagt 40 miljoner kronor i skadestånd för fel och försummelser vid myndighetsutövning. På torsdagsförmiddagen stod det klart att det inte blir något skadestånd.
– De bägge är inte förvånade med tanke på hur de behandlats de senaste 25 åren. De har inte vågat hoppas på någon ändring till det bättre. Vi kommer förstås att överklaga men först ska vi diskutera saken i lugn och ro med våra huvudmän.
Det säger advokat Kajsa Blomgren, som tillsammans med Carl-Johan Vahlén företrätt läkarna i tvistemålet.
Tingsrätten uttalar att staten gjort sig skyldig till en rad fel, varav merparten är hänförliga till förundersökningsskedet. Domstolen konstaterar bland annat att rättsläkaren Jovan Rajs, som enligt läkarnas advokater varit övertygad om ”obducentens” skuld, medverkan i utredningen ”i flera avseenden” utgjort fel eller försummelse från statens sida.
Domstolen uttalar också att det ”inte är uteslutet” att en korrekt hantering av ärendet skulle ha lett till en annan utgång. Enligt tingsrätten har läkarna dock inte förmått visa något orsakssamband mellan felen och de skador de lidit.
– Beviskravet som ställts är orimligt högt och framförallt väldigt mycket strängare än det krav som tingsrätten och kammarrätten ställde för att slå fast att de bägge hade styckat kroppen och frånta dem deras legitimationer, säger Kajsa Blomgren.
– Detta är både förvånande och inte. Å ena sidan har Sverige en mycket dålig följsamhet i fråga om konventionskraven i rättssäkerhetsfrågor. Å andra sidan kan man knappast hitta ett mer flagrant fall av övergrepp från statens rättsmaskineri mot enskilda.
De två männen, i media kallade ”allmänläkaren” och obducenten” åtalades för mord, men frikändes. I domskälen från 1988 skriver dock Stockholms tingsrätt att läkarna styckat Catrine da Costas kropp, något som i sin tur ledde till att de förlorade sina läkarlegitimationer.
Att läkarna pekades ut som likstyckare medförde enligt läkarnas advokater att de stämplades som skyldiga i allmänhetens ögon. Stockholms tingsrätts domskäl från 1988 var också en av huvudpunkterna bland de drygt 150 rättsliga och faktiska fel läkarna menar att staten begått.
Attunda tingsrätt uttalar beträffande domskälen att:
”… en prövning av mordåtalet, som bevisläget var, uppenbarligen förutsatte att det kunde anses klarlagt att (allmänläkaren) och (obducenten) hade styckat Catrine da Costas kropp. Endast om detta kunde konstateras var det möjligt att göra prövningen av själva åtalet.”
Domstolen tillägger att domskälen kunnat utformas på ett mindre utpekande sätt, men bedömer inte att utpekandet utgör fel eller försummelse.
Läkarna har som andrahandsgrund anfört att de utsatts för en oskäligt utdragen rättsprocess. Attunda tingsrätt konstaterar att brottmålsprocessen avslutades i och med HD:s beslut att inte meddela prövningstillstånd 1989, och ”deslegitimeringsprocessen” med Regeringsrättens avslag 1992.
Att läkarna därefter inkommit med ett flertal resningsansökningar – och senare startat en skadeståndsprocess – har varit ett frivilligt val från deras sida, menar domstolen.
Läkarnas advokater kallar domen en ”katastrof för Sverige som rättsstat”. Nu vill de att reglerna om bevis ska ändras.
– Lagstiftaren bör överväga att i lag stipulera hur beviskrav och bevisprövning ska ske. Det ska ju vara så att man ska dömas om man är skyldig och frias om man är oskyldig. Eftersom domstolarna har tydliga problem i dessa frågor är det möjligt att de behöver bättre stöd i lagen.
– Det är tyvärr inte första gången rättssystemet havererat. Exemplen är alltför många och fortfarande dyker nya fall upp vilket innebär att polisens och åklagarnas arbete ännu inte är tillräckligt rättssäkert, säger Kajsa Blomgren.
Läkarna ska nu utge drygt 300 000 kronor för statens rättegångskostnader.
Läs också:
JK:s reträtt i styckmordsmålet
Styckmordsmålet: ”Vi har öppet mål inför huvudförhandlingen”
Domen finns tillgänglig i dess helhet här.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
Bild: Scanpix
