Skulle fler som är sjukskrivna för stress, ångest och depression egentligen kunna arbeta och kan det vara en framkomlig väg för att få ner sjukskrivningarna? Det är i varje fall en lösning som Försäkringskassan förespråkar och som Riksrevisionen nu också granskar.
Medan Försäkringskassan rekommenderar fler deltidssjukskrivningar fokuserar Riksrevisionen på läkarnas förutsättningar att bedöma arbetsförmågan. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i april 2017.
Ångest och stress står för 90 procent
Enligt Riksrevisionen fick totalt 610 000 personer sjukpenning under år 2015- varav 64 procent var kvinnor.
I december 2015 berodde 50 procent av kvinnors och 37 procents av mäns sjukskrivningar på psykisk ohälsa.
Ångest- och stressyndrom och depression stod för över 90 procent av sjukskrivningarna inom psykiatriska diagnoser.
Statens kostnader för bland annat sjukskrivning och rehabilitering uppgick år 2015 till närmare 37 miljarder kronor.
Riksrevisionen skriver att kostnaderna beräknas öka de närmaste åren till ungefär 45 miljarder kronor år 2020 och att regeringen vill att utvecklingen ska brytas. Målet är att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9,0 dagar vid utgången av år 2020 – mot dagens 10,8 dagar.
Kan läkarna bedöma arbetsförmågan?
Nu riktas alltså blickarna mot den yrkesgrupp som sjukskriver patienterna – det vill säga läkarna. Frågan som Riksrevisionen ställer sig är: ”Har läkare tillräckliga förutsättningar för att bedöma enskilda individers arbetsförmåga och leverera adekvata utlåtanden som underlag för beslut om sjukskrivning?”
Riksrevisionen framhåller att läkaren har två roller, ”dels rollen som patientens behandlande läkare, dels en försäkringsmedicinsk roll”.
Det försäkringsmedicinska uppdraget innebär att beskriva och bedöma arbetsförmåga i ett medicinskt underlag vilket är ”centralt i sjukskrivningsprocessen”.
Ska bara granska psykisk ohälsa
Granskningen avgränsas till läkare som ska bedöma arbetsförmåga hos patienter med en psykiatrisk diagnos. Man ska bland annat ta reda på läkarnas ”erfarenheter och synpunkter på arbetet med arbetsförmågebedömningar vid sjukskrivningar”.
Riksrevisionen framhåller särskilt att man inte granskar hälso- och sjukvården utan det försäkringsmedicinska uppdraget som sjukskrivande läkare har.
