Psykiatriska diagnoser har sedan år 2014 blvit den vanligaste sjuskrivningsorsaken i Sverige igen och utgör idag 46 procent av alla sjukskrivningar.
En ”betydande andel” av de läkarintyg som primärvårdsläkare skriver stoppas dock av av Försäkringskassan som ofta begär kompletteringar – en process som tar tid och kostar pengar.
– Bristerna innebär att enskilda riskerar att komma i kläm och utsättas för onödig oro i väntan på Försäkringskassans beslut om sjukpenning, säger riksrevisorn Stefan Lundgren.
Osäkerhet kring kraven
Riksrevisionen har därför granskat processen när ”sjukskrivande” läkare ska bedöma arbetsförmåga utifrån psykiatriska diagnoser.
Resultaten visar att det råder osäkerhet kring vilka krav som läkarna ska leva upp till och att sjukskrivningsprocessen därmed riskerar att inte bli enhetlig och rättssäker.
– I grund och botten verkar det saknas samsyn mellan primärvårdsläkarna och Försäkringskassan om möjligheterna att mäta och gradera funktionsnedsättning vid psykisk ohälsa, säger riksrevisorn Stefan Lundgren.
Svårigheter att beskriva patienternas funktionsnedsättningar beror enligt Riksrevisionens rapport ”främst på brist på undersöknings- och provresultat vid psykisk ohälsa”.
Begränsad information
Riksrevisionens granskning visar också att otillräckliga kunskaper om försäkringsmedicin och psykiatri bland just primärvårdsläkare är en annan orsak samt tidsbrist när läkare möter patienter.
– En del av problemet beror på att läkarna upplever att det är oklart när ett läkarintyg anses vara tillräckligt underbyggt vid psykisk ohälsa, säger Rikrevisionens projektledare Tina Malmberg som har lett granskningen.
– Läkarna har begränsad information om patientens arbetsuppgifter och arbetsvillkor och kort om tid för att bedöma arbetsförmåga.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik – klicka här
