Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit att bestämmelserna om Arbetsdomstolens sammansättning ska ändras så att domstolen i mål som helt eller delvis grundas på den nya diskrimineringslagen ska bestå av ordföranden och fyra andra ledamöter varav två ska vara utsedda efter förslag från arbetsmarknadens parter, så kallade intresseledamöter. Om parterna i målet begär det får Arbetsdomstolen dock ha en sammansättning med en ordförande och sex andra ledamöter precis som nu gällande bestämmelser.
Förslaget innebär att intresseledamöterna enligt huvudregeln inte kan bilda majoritet när ett mål avgörs. I lagrådsremissen anges att även om det inte finns någon saklig grund för att intresseledamöterna skulle se annorlunda på diskrimineringsmål än de oberoende ledamöter så vill regeringen ha en ordning där man undviker varje misstanke om att domstolen skulle vara partisk. Arbetstagare som anser sig diskriminerade kan nämligen ifrågasätta intresseledamöternas opartiskhet – inte bara när den påstådda diskrimineringen grundar sig på kollektivavtal – utan även i andra fall.
Lagrådet anser dock att lagförslaget inte ska föras vidare. Detta eftersom det inte av lagrådsremissen framgår varför påstådd diskriminering skulle motivera en ändring av bestämmelserna om Arbetsdomstolens sammansättning. Lagrådet kan inte heller finna skäl för att en talan i en arbetstvist som helt eller delvis grundas på diskriminering enligt diskrimineringslagen intar en sådan särställning att särskilda bestämmelser om Arbetsdomstolens sammansättning är motiverade.
Nina Radojkovic
