Lagrådet ställer sig tveksam till en permanentering av lagen om hemlig dataavläsning i nuläget.
Först vill juristerna på Riddarholmen se en samlad översyn av hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas – i ljuset av Europakonventionen och regeringsformen.
För en vecka sedan meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att lagen om hemlig dataavläsning ska permanenteras.
Bakgrunden är att den tidsbegränsade lagen har utvärderats av en utredare, som konstaterat att hemlig dataavläsning använts i större utsträckning än vad som förutspåddes samt även varit ett viktigt verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna.
Pekar på behovet av översyn
Nu Lagrådet yttrat sig över regeringens förslag om permanent lagstiftning på området.
Lagrådet inleder sitt yttrande med att konstatera att det skett ett ”mycket stort antal ändringar” i bestämmelserna om hemliga tvångsmedel de senaste åren. Detta har, som Lagrådet tidigare påpekat, gjort det svårt att skapa sig en samlad bild av lagstiftningen på området samt omfattningen av det intrång i den personliga integriteten som förändringarna kan komma att innebära.
”Vad den sammantagna regleringen – med den förhållandevis omfattande övervakning som den möjliggör – innebär för ett demokratiskt samhälle har kommit att falla utanför de enskilda lagstiftnings- ärendena”, skriver Lagrådet i yttrandet.
Mot den bakgrunden vill Lagrådet därför, snarast, se en en samlad översyn av hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas – i ljuset av Europakonventionen och regeringsformen.
Lagrådet: Tveksamt med permanentering
Med detta sagt ställer sig Lagrådet tveksamt till om lagen om hemliga tvångsmedel måste permanenteras i nuläget. Enligt Lagrådet kan den nuvarande lagens giltighet förlängas under en viss bestämd tid.
Lagrådet kan nämligen inte se att en sådan förlängning skulle innebära några nackdelar för brottsbekämpningen.
