I förslaget föreslås att brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning ska kunna omfatta även skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud. Regeringen föreslår också att straffminimum ska höjas från sex till nio månader.
Lagrådet har ingen invändning mot att brottskatalogen utökas men är däremot kritiskt till de föreslagna straffskärpningarna.
Lagrådet hänvisar bland annat till vad den så kallade Straffnivåutredningen tidigare har kommit fram till:
”Enligt den utredningen fanns det en risk för att ett höjt minimistraff skulle leda till att en del av de gärningar som då bedömdes som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning inte skulle anses tillräckligt allvarliga för att innefattas i dessa brott och därför i stället dömas särskilt för de brott som gärningarna inneburit. Därmed skulle syftet med fridskränkningsbrottens konstruktion delvis gå förlorat.”
Lagrådet konstaterar att även den så kallade Fridskränkningsutredningen gjorde en liknande bedömning där en höjning av straffminimum skulle kunna medföra ”en återhållsamhet från domstolar att bedöma gärningar som fridskränkningsbrott när det inte förekommer några mer allvarliga gärningar, som till exempel misshandel av normalgraden”.
I sitt svar understryker Lagrådet också att riksdagen år 2010 gjorde ett tillägg i brottsbalken när det gäller straffmätning och att domstolarna särskilt ska beakta om ett brott har inneburit ett allvarligt angrepp på någons ”liv eller hälsa eller trygghet till person”. Exempel på sådana brott är just grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning.
Lagrådet skriver:
”Som Fridskränkningsutredningen konstaterat är det för tidigt att bedöma vilka effekter lagändringen har fått för bedömningen av fridskränkningsbrotten och vid föredragningen har upplysts att Brottsförebyggande rådet fått i uppdrag att utvärdera lagändringen men att detta ännu inte slutförts. Något skäl att inte avvakta en utvärdering av straffvärdeskärpningen – som har samma syfte som det nu remitterade förslaget – har inte framkommit.”
Lågrådet skriver:
”Inte heller Lagrådet anser sig kunna bortse från risken för att den nu föreslagna straffskärpningen skulle kunna leda till en viss återhållsamhet både hos åklagare och hos domstolar – vid en lojal rättstillämpning – när det gäller att bedöma om gärningar utgör grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. Syftet med den nu föreslagna lagändringen skulle då kunna delvis gå förlorat.”
Sist men inte minst konstaterar lagrådet att det föreslagna straffminimumet – nio månaders fängelse – är en helt ny straffnivå som inte har varit föremål för varit föremål för beredning enligt regeringsformen och att konsekvenserna inte har kunnat belysas.
Foto: Scanpix
