Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Lagrådet har både rätt och fel när det gäller samtyckeslagen – allt annat än ett ja är ett nej”

Debatt
Publicerad: 2018-02-19 11:34
Hans Linde

DEBATT – av Sara Bäckström, RFSU:s förbundsjurist. Olivia Björklund Dahlgren, styrelseledamot Fatta. Susanna Eriksson, jurist och grundare av Indile juristbyrå. Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt. RFSU:s förbundsordförande Hans Linde. Kristina Lindqvist, aktivist Fatta. Emma Moderato, styrelseledamot Fatta. Olga Persson, Unizons generalsekreterare. Nina Rung, kriminolog, föreläsare och debattör. Elin Sundin, ordförande Fatta.

 

I december presenterade regeringen sitt förslag på en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet och som innehåller ett oaktsamhetsansvar.

Förslaget, som på flera punkter skiljer sig från Sexualbrottskommitténs, skickades till Lagrådet som menar att det inte bör genomföras.

Lagrådet ställer sig emot regeringens förslag på en frivillighetsbaserad lagstiftning av två skäl.

För det första menar Lagrådet att regeringens frivillighetsrekvisit är för otydligt formulerat, vilket innebär att förslaget strider mot kravet på förutsebarhet och legalitet.

För det andra menar Lagrådet att det saknas ett rättsligt behov av en samtyckeslagstiftning.

På den senare punkten menar vi att Lagrådets analys är felaktig. Däremot instämmer vi i att regeringens lagförslag kan göras tydligare.

Därför uppmanar vi regeringen: gå på Sexualbrottskommitténs förslag som kräver att frivilligheten ska ha kommit till uttryck genom ord eller handling, och som mycket tydligare säger att allt annat än ett ja är ett nej!

Dagens sexualbrottslagstiftning kräver tvång genom våld/hot eller utnyttjande av en särskilt utsatt situation för att någon ska kunna dömas för våldtäkt.

Som ett resultat av detta har vi sett domstolar som konstaterar att gärningsmän visserligen ”passat på” när brottsoffret varit utsatt, men sedan friat eftersom brottsoffret inte var ”särskilt utsatt”.

En tydlig brist i dagens våldtäktslagstiftning är att det långt ifrån alltid är ett brott att genomföra ett samlag med någon som är helt passiv eller som blivit överrumplad av det sexuella närmandet.

Lagrådets analys av att en samtyckeslag inte behövs håller därför inte.

Lagrådet menar även att det skulle vara ett problem att enskilda domare ska avgöra vad som är frivillighet i det enskilda fallet. Att domare applicerar rätten på enskilda fall är ingenting unikt för sexualbrott.

Dessutom, om man hos Lagrådet är oroliga för att domare inte ska ha tillräcklig kompetens för att döma i sexualbrottsmål borde man uppmana till utbildning istället för att ifrågasätta samtyckeslagen.

Att, som Sexualbrottskommittén föreslog, i lagtext uppställa ett krav på aktivt och uttryckt samtycke vid sex är på många sätt revolutionerande.

Det gör upp med förlegade föreställningar om att kvinnors kroppar är sexuellt tillgängliga tills vi gör motstånd och det tydliggör att vi alla har rätt till vår sexualitet och våra kroppar.

Med andra ord säger Sexualbrottskommitténs förslag att allt annat än ett ja är ett nej!

På så sätt utvidgas det kriminaliserade området och det kommer inte längre gå att anta att någon som är helt passiv vill ha sex.

Tyvärr valde regeringen att ta bort kravet på att samtycket ska ha uttryckts genom ord eller handling.

Detta innebär att det enligt regeringens förslag fortfarande kan komma att vara tillåtet att genomföra en sexuell handling mot en person som inte uttryckt ett aktivt samtycke.

Det blir inte heller lika tydligt att samtycke är en färskvara och därför måste inhämtas löpande.

Att stryka uttrycksrekvisitet innebär alltså en risk för att passivitetsfall och överrumplingsfall inte kommer omfattas ens av den nya lagstiftningen.

Eftersom regeringens förslag inte ställer krav på att ett uttryckt samtycke ska finnas vid varje ny handling, blir det mindre tydligt vad som ska räknas som frivilligt sex i lagens mening.

Därför uppmanar vi regeringen: återinför uttrycksrekvisitet i propositionen som ska läggas fram till riksdagen!

Låt oss inte snubbla på mållinjen efter flera års kamp för en revolutionerande lagstiftning som på riktigt värnar den sexuella självbestämmanderätten.

 

Sara Bäckström, RFSU:s förbundsjurist 

Olivia Björklund Dahlgren, styrelseledamot Fatta

Susanna Eriksson, jurist, grundare av Indile juristbyrå

Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt

Hans Linde, RFSU:s förbundsordförande 

Kristina Lindqvist, aktivist Fatta

Emma Moderato, styrelseledamot Fatta

Olga Persson, Unizons generalsekreterare

Nina Rung, kriminolog, föreläsare och debattör

Elin Sundin, ordförande Fatta

 

Artikeln är också publicerad på SVT Opinion.

 

 

 

Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se

Dela sidan:
Skriv ut: