Den nya lagen om öppen redovisning av partibidrag innebär att bidrag till politiska partier som överstiger summan 22 200 kronor, vilket motsvarar ett halvt prisbasbelopp, måste redovisas på Kammarkollegiets hemsida. Både givarens namn och bidragets summa ska framgå av redovisningen.
Syftet med den nya lagen ska delvis vara att komma åt korruption. Sverige är ett av få länder i Europa som helt saknar lagstiftning om hur partierna får finansiera sin verksamhet och har tidigare kritiserats av Europarådet för bristen på regelverk kring detta.
Samtliga partier förutom Sverigedemokraterna har dock sedan några år tillbaka en frivillig överenskommelse om att redovisa intäkter offentligt. Men det faktum att överenskommelsen inte omfattar alla områden och att det saknas sanktioner för det parti som bryter mot den innebär svagheter som regeringen nu vill åtgärda.
Lagförslaget har dock ifrågasatts av både Justitieombudsmannen och Statskontoret samt flera universitet som menar att det är tveksamt om förslaget är förenligt med förbudet mot åsiktsregistrering som finns fastslaget i grundlagen.
Lagrådet har nu yttrat sig över lagförslaget och enligt dem närmar sig lagen gränsen för vad förbudet mot åsiktsregistrering tillåter, men gränsen överskrids aldrig.
Lagrådet påpekar att det inte går att dra en helt säker slutsats om en persons politiska åskådning bara utifrån att personen väljer att ge ett bidrag. Dessutom fastställer rådet att grunden för registreringen inte är att någon har en viss politisk åskådning, utan att personen i fråga har gett ett bidrag.
Lagrådet anser inte heller att lagen strider mot föreningsfriheten eller valhemligheten, enligt vilken ingen ska tvingas att ge sin politiska åskådning tillkänna. Lagrådet konstaterar att den nya lagen visserligen kan tänkas få en hämmande effekt på bidragen till politiska partier, men att detta inte innebär någon begränsning för att bilda och verka i partierna. Ingen kommer heller att tvingas ge sin åsikt tillkänna.
Dock ifrågasätter rådet delar av regeringens förslag, bland annat varför det bara är bidrag som ges ”utan motprestation” som ska redovisas. Formuleringen skulle kunna tolkas som att ett bidrag som ges med krav på politisk motprestation inte behöver redovisas, enligt Lagrådet.
Dessutom ifrågasätts varför bestämmelsen ska begränsas till partiernas politiska verksamhet. Lagrådet skriver att det är ”svårt att förstå” varför ett bidrag som ges med stipulationen att det exempelvis endast får användas till administrativ verksamhet ska undgå redovisning. Det blir på så sätt enkelt för en givare som vill undgå redovisning att ändå ge bidrag.
Foto: TT
